Vi har länge haft föreställningen att korruption är sådant som händer i länder långt bort från oss. Även om Sverige hamnar mycket högt i exempelvis Transparency Internationals rankningar över världens minst korrupta länder kan problemet inte förnekas.
Under senare år har flera personer, både på upphandlarsidan och i leverantörsled, dömts för tagande och givande av muta. Falu kommun och Peab är ett aktuellt exempel.
I en debattartikel i Göteborgs-Posten pekar nu Dan Sjöblom, generaldirektör för Konkurrensverket, på de ökade mutrisker som direktupphandlingar medför. Det gäller att vara vaksam mot svågerpolitik, jäv och andra former av otillbörligt gynnande av leverantörer.
Enligt gjord forskning direktupphandlas det för drygt 55 miljarder kronor per år. Dan Sjöblom poängterar att direktupphandlingar kan möjliggöra korruption eftersom denna typ av upphandling inte har samma formkrav som annonserade upphandlingar. Det finns, kort och gott, en större risk att bli påverkad av och agera utifrån ovidkommande hänsyn:
– Med större utrymme för direktupphandlingar krävs bättre beredskap. Det är mer angeläget än någonsin att kommunerna satsar på förebyggande arbete för att minska risken för korruption.
Tipset är att hantera sina direktupphandlingar på ett väl förberett och strategiskt sätt och utan att slarva med dokumentationen. Att planera sina inköp, för att undvika att hamna i tidsnöd, minskar risken för ogenomtänkta och kanske otillåtna direktupphandlingar.
Vid Konkurrensverkets seminarium på temat korruption i Almedalen gavs ytterligare en rad exempel på förebyggande åtgärder. Hit hör öppenhet, tydliga rutiner och riktlinjer samt etikutbildning av medarbetare.
