Det framgår av Upphandlings24 valenkät.
Sveriges kommuner och regioner, SKR, har agerat för en rejäl höjning av direktupphandlingsgränsen, som sedan 2022 har ett fast belopp på 700 000 kronor för varor och tjänster samt byggentreprenader.
Även Sveriges allmännytta har lyft en höjning som krav i sin valplattform.
Men av enkätsvaren att döma har olika aktörer ett jobb att göra för att övertyga politikerna. Vaken S, SD eller M ger ett tydligt besked.
Flera partier varnar för att ökade möjligheter att direktupphandla kan slå mot transparens och sund konkurrens.
Frågan till riksdagspartierna: Bör direktupphandlingsgränsen på 700 000 kronor höjas och i så fall hur mycket?
Socialdemokraterna:
”Vi är öppna för att se över ifall gränsen för direktupphandlingar bör höjas. Vi har dock inte tagit ställning till vilken nivå den nya gränsen bör sättas.”
Sverigedemokraterna:
”Vi vill förenkla regelverket och minska den administrativa bördan för små och medelstora företag. Någon exakt nivå har vi inte föreslagit, men vi är generellt positiva till förenklingar som underlättar för företag att delta i offentliga affärer.”
Moderaterna:
”Vi har inga förslag på att förändra gräns i dagsläget. Vi vill effektivisera offentlig upphandling vilket kan medföra att gränser förändras.”
Vänsterpartiet:
”Ja, det nuvarande beloppet har legat fast sedan 1:a feb 2022. Sedan dess har priserna ökat avsevärt. En höjning av beloppet skulle möjliggöra att kommuner och regioner kan styra över resurser från mindre till de riktigt stora upphandlingarna. Exakt var gränsen ska ligga på har vi inte tagit ställning till.”
Centerpartiet:
”Ja, direktupphandlingsgränsen bör ses över och reglerna för upphandlingar under EU:s tröskelvärden bör förenklas till en miniminivå i linje med EU-lagstiftningens krav. Gränsen på 700 000 kronor är ett fast nominellt belopp som legat still sedan februari 2022 och har därmed urholkats av prisutvecklingen. En rimlig höjning bör åtminstone kompensera för inflationen sedan dess, men vi ser gärna en mer ambitiös justering som tar sikte på att ge upphandlande myndigheter reell flexibilitet i mindre ärenden. Höjningen måste dock kombineras med transparensåtgärder. En nationell annonsdatabas skulle kompensera för den minskade formella kontrollen och säkerställa att inte kriminella aktörer utnyttjar ett höjt tröskelvärde. Centerpartiet ser alltså en höjd direktupphandlingsgräns och en nationell annonsdatabas som tätt sammanknutna reformer som behöver genomföras parallellt.”
Kristdemokraterna:
”KD är generellt positiva till regelförenklingar men menar att det inte finns något som tyder på att lagen om offentlig upphandling leder till att det offentliga får högre kostnader jämfört med privata sektorn. Det råder inte någon motsättning mellan att följa LOU och att göra goda affärer. Det är viktigt med fungerande och effektiva upphandlingar, inte minst för att beivra brott.”
Miljöpartiet.
”Gränsen bör åtminstone inflationssäkras. Vi är öppna för en måttlig höjning om den kombineras med tydliga krav på dokumentation, transparens och konkurrens. En kraftig höjning riskerar däremot att minska insynen och gynna oseriösa aktörer. Enklare regler får inte ske på bekostnad av sund konkurrens.”
Liberalerna
”Vi är öppna för att höja direktupphandlingsgränsen för att minska administrationen och göra det enklare för både offentlig sektor och mindre företag, men en höjning måste vägas mot behovet av konkurrens och transparens.”
Tidigare enkätsvar:
Björn
Om de nya upphandlingsreglerna från Bryssel antas som förordning, är det inte då ett gyllene tillfälle att knyta direktupphandlingsgränsen till tröskelvärdet direkt, i stället för ett nytt fast kronbelopp som om fem år återigen är urholkat av inflationen? Eller 50 % av tröskelvärdet, om man nu måste krångla till det med egna svenska procedurregler ovanpå EU-miniminivån. Då är beloppet faktiskt framtidssäkrat.