Skip to content
  • Om oss
  • Kontakta oss
  • Nyhetsbrev
  • Annonsera
Upphandling24
  • Nyheter
    • Debatt
    • Expertsvar
    • LOU
    • Nya LOU
    • Förvaltningsrätten
    • Direktupphandling
    • Överprövning
    • Ramavtal
    • Juridisk krönika
    • Rättsfallsanalys
  • Karriär
    • Lönestatistik
    • Lediga jobb
    • Platsannonsera
    • Student
    • Utbildningar
  • Konferens
  • Utbildning
  • Nätverk
  • Kompendier
  • Om oss
    • Om oss
    • Kontakta oss
    • Nyhetsbrev
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera

Polisen tvingas avslöja för mycket ur brottsregistret

Nya LOUEnligt de nya upphandlingslagarna är det obligatoriskt för upphandlaren att utesluta en leverantör som gjort sig skyldig till vissa typer av grova brott. Men Polisen har ännu inte tagit fram ett formulär för enbart de brott som är relevanta i LOU-sammanhang. Därmed avslöjar utdraget hela brottsregistret gällande dessa personer vilket både arbetsgivare och upphandlande myndighet tar del av.

| 2017-01-18

Det råder ingen brist på artiklar och reportage om de nya upphandlingslagarna. En av de nyheter som ofta nämns är bestämmelserna om uteslutning av leverantörer. I en sådan redogörelse brukar bl.a. nämnas att en anbudsgivare numera måste ges möjlighet att yttra sig över skälen som en upphandlande myndighet anger för det fall myndigheten överväger utesluta anbudsgivaren. Därefter beskrivs regelmässigt att den tidigare uppdelningen i obligatoriska och fakultativa uteslutningsgrunder visserligen kvarstår, men att det numera föreligger en skyldighet för upphandlande myndigheter att, vad avser den leverantör som ska tilldelas kontrakt, kontrollera om någon av de obligatoriska uteslutningsgrunderna föreligger.

Erik Olsson
Erik Olsson, advokat och partner på advokatfirman Kahn Pedersen

Tidigare fanns denna kontrollplikt endast om myndigheten hade grundad anledning att anta att en leverantör skulle uteslutas till följd av de obligatoriska uteslutningsgrunderna, vilket ofta medförde att ingen kontroll genomfördes annat än att anbudsgivarna i sina anbud fick intyga att uteslutningsgrunder inte förelåg.

Enligt den nya lagen är en upphandlande myndighet är skyldig att utesluta en leverantör som enligt en lagakraftvunnen dom gjort sig skyldig till vissa typer av grova brott (som exempelvis terroristbrott och människohandel). För det fall leverantören är en juridisk person ska leverantören uteslutas om en person som ingår i leverantörens förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan har dömts för brottet. Detsamma gäller om den som har dömts för brottet är behörig att företräda, fatta beslut om eller kontrollera leverantören.

Om den upphandlande myndigheten ska tilldela en viss leverantör kontraktet, ska myndigheten kontrollera om leverantören ska uteslutas. Innan myndigheten beslutar att tilldela leverantören kontraktet, ska myndigheten bl.a. begära in utdrag ur belastningsregistret från leverantören.

En leverantör som är på väg att vinna en upphandling måste således inkomma med utdrag ur belastningsregistret för varje person som ingår i företagets ”förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan” samt sådana personer som är behöriga att företräda, fatta beslut om eller kontrollera företaget. Den personkrets som avses är i vart fall styrelseledamöter, firmatecknare och VD avseende svenska aktiebolag, men det kan inte uteslutas att det även avser andra personer i större organisationer. Eftersom en begäran om sådant utdrag endast kan göras av den berörda personen själv, måste varje enskild person som berörs själv kontakta Polismyndigheten och begära ett utdrag ur belastningsregistret som leverantören sedan kan skicka vidare till den upphandlande myndigheten.

I skrivande stund finns inget särskilt formulär hos Polismyndigheten för den som vill begära ut ett utdrag från belastningsregistret i syfte att visa att sådana uteslutningsgrunder inte föreligger. Den leverantör som idag ska inkomma med en sådan begäran får istället använda blanketten för egenkontroll av uppgifter i belastningsregistret, en form av begäran som omfattar all brottslighet och således inte bara den förhållandevis begränsade brottskatalog som anges i LOU. Handläggningstiden för en begäran är enligt Polismyndigheten två veckor, men kan variera beroende på hur många som begär ut utdrag.

Rent praktiskt innebär detta att företrädare för leverantörer tvingas att till sin arbetsgivare och till den upphandlande myndigheten inkomma med registerutdrag som potentiellt omfattar annan än för uteslutningsprövningen relevant brottslighet varje gång deras arbetsgivare står inför möjligheten att tilldelas ett kontrakt i offentlig upphandling. Dessa registerutdrag kommer dessutom att utgöra inkomna handlingar hos den upphandlande myndigheten och det finns en överhängande risk för att registerutdragen därmed lämnas ut till konkurrenter, exempelvis i samband med att dessa begär ut samtliga anbudshandlingar efter tilldelning, eller till andra som begär ut handlingar från myndigheten. Det kan konstateras att vare sig offentlighets- och sekretesslagen, lagen om belastningsregister, säkerhetsskyddslagen eller annan relevant lagstiftning har ändrats för att säkerställa särskilt skydd för uppgifter i belastningsregister som myndigheter får ta del av inom ramen för en offentlig upphandling.

Det är således osäkert vilken sekretessgrund som myndigheter ska åberopa till skydd för dessa uppgifter även om det svårligen kan sättas i fråga att uppgifterna som sådana är sekretessvärda och mycket känsliga personuppgifter. Regeringen anger i förarbetena till LOU att det finns ”anledning för regeringen att överväga behovet av att anpassa det regelverk som styr tillgången till uppgifter i belastningsregistret”, men det är till klen tröst för de enskilda som drabbas redan i och med LOU:s ikraftträdande.

Det kan konstateras att det historiskt sett har varit mycket ovanligt att leverantörer uteslutits från upphandlingar på grund av att någon av de obligatoriska uteslutningsgrunderna föreligger. Såvitt vi känner till finns det inte något rättsfall där en sådan uteslutning upprätthållits av högre rätt och endast ett fåtal rättsfall där uteslutning på sådan grund ens gjorts gällande. Trots detta kan nu konstateras att upphandlande myndigheter i samtliga upphandlingar måste begära att den vinnande anbudsgivaren inkommer med utdrag ur belastningsregistret avseende samtliga personer i ledande ställning. Detta trots att belastningsregistret kan innehålla känslig och för prövningen irrelevanta personuppgifter, och trots att det saknas tydlig reglering för hur myndigheten ska säkerställa sekretess för uppgifterna.

Det kan vidare konstateras att uteslutningsgrunderna inte i alla fall korresponderar med sådana uppgifter som framgår av belastningsregistret, vilket kan medför tolkningssvårigheter även i de förmodligen mycket ovanliga fall där relevanta omständigheter faktiskt redovisas i belastningsregistret. Det finns naturligtvis också en överhängande risk för att myndigheten tar hänsyn till icke-relevanta omständigheter vid sin bedömning av leverantören och kommunicerar detta via sitt tilldelningsbeslut till övriga leverantörer. Det är ur ett rättssäkerhetsperspektiv minst sagt olämpligt att enskilda myndigheter i varje upphandling ska göra bedömningar av enskildas belastningsregister. Risken för att det blir fråga om en form av dubbelbestraffning av allehanda överträdelser är överhängande. Under alla omständigheter får myndigheten kännedom om förhållanden hos anställda hos leverantören vilka inte alltid borde komma till myndigheternas kännedom. Att en person i ledande ställning hos en leverantör exempelvis har kört rattfull eller för fort utanför tjänsten är inte en obligatorisk uteslutningsgrund och kan i de allra flesta fall inte heller anses utgöra sådant allvarligt fel i yrkesutövningen som kan leda till uteslutning. Trots detta kan en upphandlande myndighets vetskap om en sådan omständighet komma att påverka myndighetens relation till leverantören och den berörda personen på ett sätt som kanske inte är önskvärt.

Om man till detta lägger den mycket stora administrativa belastning som den nya regleringen innebär för såväl myndigheter som leverantörer så kan vi inte komma till någon annan slutsats än att den nya obligatoriska kontrollskyldigheten vad avser uteslutningsgrunder är mycket olycklig och innebär en oproportionerlig belastning för alla involverade parter i förhållande till den ytterst begränsade nytta som regleringen kan förmodas ha. Den är ytterligare ett exempel hur såväl unionslagstiftaren som den svenska lagstiftaren har misslyckats med att förenkla upphandlingsreglerna och istället ökat belastningen på såväl myndigheter som enskilda. Den gamla regleringen om att det krävs grundad anledning att anta att uteslutningsgrund föreligger för att skyldighet till kontroll ska uppkomma var en väsentligen bättre lösning.

Av Erik Olsson, advokat och partner, och Olle Lindberg, biträdande jurist, på Advokatfirman Kahn Pedersen

Annons

Nytt lagförslag – överprövning och förenkling
Är du intresserad av hur det nya lagförslaget kommer att påverka överprövningsprocesser framöver? Sitter du i en position där du ska vara delaktig att lämna remissvar? I få fall vill du inte missa vår konferens den 10 mars där vi tillsammans med Anna Ulfsdotter Forssell och en panel med experter går igenom hela förslaget.

Anmäl dig här >>>

Läs mer: LagarNya LOU

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

9 kommentarer på "Polisen tvingas avslöja för mycket ur brottsregistret"

  1. JF skriver:
    18 januari, 2017 kl. 10:27

    Jag undrar var det i nya LOU föreskrivs en sådan skyldighet som artikeln hänvisar till. Jag tolkar bestämmelserna i 13 kap. som att uteslutning ska ske OM myndigheten får kännedom om någon av uteslutningsgrunderna. Bestämmelser om kompletterande dokument i 15 kap, läser jag som en skyldighet för anbudsgivarna OM den upphandlande myndigheten begär sådana.

  2. Augusta Westland skriver:
    18 januari, 2017 kl. 10:34

    Paragraf 13 sista stycket står följande:
    Är leverantören en juridisk person, ska leverantören uteslutas om en person som ingår i leverantörens förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan har dömts för brottet. Detsamma gäller om den som har dömts för brottet är behörig att företräda, fatta beslut om eller kontrollera leverantören.

  3. Erik Olsson skriver:
    18 januari, 2017 kl. 10:50

    Av 4 kap. 10 § LOU framgår att myndigheten ska innan den
    tilldelar ett kontrakt kontrollera om leverantören ska uteslutas med stöd av 13 kap. Vid en kontroll anges i paragrafen att myndigheten ska tillämpa 15 kap.

    Av 13 kap. 1 § LOU framgår att myndigheten ska utesluta en
    leverantör från att delta i en upphandling, om myndigheten genom kontroll enligt 15 kap. eller på annat sätt får kännedom om att leverantören enligt en dom som fått laga kraft är dömd för något av i paragrafen listade brott.

    Av 15 kap. 4 § LOU framgår att på begäran av den upphandlande
    myndigheten ska den leverantör som myndigheten avser att tilldela
    kontraktet lämna sådana kompletterande dokument enligt 6-13 §§, och i förekommande fall enligt 14 och 15 §§, som visar aktuella förhållanden. En sådan begäran ska göras innan myndigheten beslutar om att tilldela ett kontrakt.

    Av 15 kap. 7 § LOU framgår att utdrag ur belastningsregister
    är ett sådant kompletterande dokument som avses i 15 kap. 4 § LOU.

    Vi tolkar dessa lagrum som att det är föreligger en obligatorisk skyldighet att begära in utdrag ur belastningsregister avseende
    samtliga företrädare för vinnande leverantör i en upphandling vars värde överstiger tröskelvärdena. Vår tolkning bekräftas av följande skrivning i förarbetena till de aktuella bestämmelserna:

    ”När det gäller uteslutning på grund av brott så kommer
    detta i Sverige normalt sett att handla om belastningsregisterutdrag enligt lagen (1998:620) om belastningsregister. Kontroll av belastningsregister enligt nuvarande bestämmelser i LOU och LUF görs endast när det finns grundad anledning att anta att leverantören ska uteslutas. Den nya regleringen innebär däremot att det införs en obligatorisk kontroll av dokumentation rörande brottslighet avseende leverantörer som myndigheterna avser att tilldela kontrakt. Denna skyldighet för myndigheterna kan också i praktiken komma att innebära, trots att syftet med de nya direktiven kan sägas vara den motsatta, en viss ökning av antalet belastningsregisterutdrag som begärs ut och ges in till myndigheter med anledning av ett upphandlingsförfarande.” (se prop. 2015/16:195 s. 771).

  4. Hans skriver:
    18 januari, 2017 kl. 12:59

    Enklaste lösningen borde vara att ge domstolsverket i uppdrag att upprätta en förteckning över de företag samt personer som i Sverige lagakraftvunnen dom finns avseende det som anges i 13 kap. 1§ LOU från vilken en upphandlande myndighet kan begära kontroll av förekomst av företaget eller de beslutsfattare som anges.

    Detta uppfyller då principiellt kravet enligt Artikel 59, punkten 5 i direktivet.
    Eller tänker jag fel?

  5. Rikard Blom skriver:
    18 januari, 2017 kl. 16:36

    Det är bara under vissa omständigheter som en myndighet kan begära ett utdrag ur belastningsregistret, i huvudsak bara vid arbete med barn och inom vård och omsorg.

    Som enskild person kan man begära ut sitt eget utdrag. Utdraget skickas då av polismyndigheten till den adress man är skriven på. På utdragets försättsblad står också att utdraget inte ska användas som intyg. Därför framgår det inte av utdraget hur många sidor det är på. Det går således utmärkt att ta bort sidor från utdraget utan att det märks eller kan kontrolleras i efterhand.

    I vissa fall försöker man lösa det med att begära att utdraget ska skickas i obrutet kuvert. Vi har då en ordning där man lagt ett ansvar på upphandlaren att stävja ekonomisk brottslighet genom att sätta tillit till klistret på ett kuvert. Vilket i någon mening är helt absurt.

    Det är också osunt att lägga mer och mer av samhällets kontroll och styrning på upphandling. Det är allt från miljö, sociala hänsyn, jämställdhet till som nu, stävjande av brottslighet. Det är ett osunt försök till dubbelkommando för att runda en myndighet vars tillsyn fungerar mindre bra. Rimligtvis borde Polismyndigheten, med sina resurser och sina befogenheter, ansvara för kontrollen leverantörers eventuella brottslighet. I stället har det lagts på upphandlande myndighet, som saknar både resurser och befogenheter för att lösa uppgiften.

  6. LXV skriver:
    18 januari, 2017 kl. 16:45

    Detta är säkert Shekarabis hämnd för att de (mer) borgerliga partierna inte ville köpa hans kollektivavtalsidioti… [/sarcoff]

    Även om ovanstående är ”lite” för långsökt så är det fortfarande ett perfekt exempel på politikernas (både svenska och EU) inkompetens och planeringsoförmåga. Sanningen är ju att regeringen hade över ett år på sig för att bli klar med alla nödvändiga förberedelser för en smärtfri övergång till den nya LOU (t.ex. ändring av Lagen om belastningsregister), men som vanligt valde man i stället att lägga hela sitt krut på kollektivavtalsdebatten och struntade i själva grundtanken med ny lagstiftning (om någon nu kommer ihåg vad grundtanken var).

  7. GH skriver:
    19 januari, 2017 kl. 08:29

    Hur gör man då när man är i färd med att tilldela ett kontrakt till en utländsk leverantör? Kan man då kräva av leverantören att den presenterar utdrag ur det landets register?

  8. Hans skriver:
    19 januari, 2017 kl. 13:33

    Som jag förstår det så inte bara kan du, du ska. Men då ska du ha påbörjat upphandlingen efter 1 januari.

  9. Guest skriver:
    19 januari, 2017 kl. 14:10

    Hur drabbar detta i sin tur den enskilda medarbetaren. Att uppgifter som för upphandlingen är irrelevanta så påverkas ju givetvis kundens relation och upplevelse av leverantören och där kunden på andra delar i avtal kan styra den enskilda medarbetare ut från kontraktet så som kompetenskrav/erfarenheter osv. för att irrelevanta uppgifter blivit kännbara.

    Det finns inte stöd i lag att avsluta en pågående anställning om det blir kännbart att medarbetaren tidigare varit dömd för brott först efter rekryteringsprocess och provanställning. Hur skall detta hanteras mot LAS och kollektivavtalsdelar när leverantör inte kan nyttja tilltänkt kompetens/resurs?

    Är ett enskilt belastningsregister då att ses som offentlig handling när det övergått som en del av dokumentationen i upphandlingen?

    Vilka konsekvenser kan detta få i det långa loppet?

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Missa inte

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

En gång i veckan får du ett mejl med de viktigaste nyheterna i upphandlingsvärlden. Du får också information om våra kommande evenemang.

Fler nyheter

Så mutas offentliga tjänstemän

Nära hälften av alla mutbrottsmål 2020 var försök att muta personer som utövar myndighet. Flera av fallen har koppling till offentlig upphandling. Det visar Institutet mot mutors rapport för 2020.

”De missuppfattar lägsta pris”

Det är vanligt att leverantörer tror att upphandlingar enbart utvärderas på pris. Många av dem vill också gärna vara med och påverka vad som ska köpas in. Inköpsorganisationens status ökar om dialogen med verksamheterna och ledningen fördjupas. Det är tre av slutsatserna från SOI:s djupintervjuer bland medlemmarna.

Kraftig ökning av KKV:s handläggningstider

Den genomsnittliga handläggningstiden för upphandlingsärenden ökade kraftigt 2020. Det framgår av Konkurrensverkets senaste årsredovisning.

De satsar på hållbar mat

Karlstad, Hofors, Vallentuna och Munkedal har valts ut att delta i Livsmedelsverkets och Vinnovas projekt Ett nytt recept för skolmåltider. Upphandling är en viktig del i satsningen.

Foto: Mostphotos

Upphandlare pressas av otydliga mål

Tre av fyra upphandlare upplever att arbetsbelastningen är för hög. Nästan var femte känner inte till om den egna kommunen eller regionen ställer hållbarhetskrav i sin upphandlingsstrategi. Det visar en undersökning från fackförbundet Vision om
förutsättningarna att arbeta strategiskt med hållbarhetsfrågor.

Foton: Simrishamns kommun respektive privat.

Gästbloggar från Österlen

Karriär

Corona-nej eller hänvisning till ”fylld kvot” är vanliga besked till praktikanter under pandemin. Natalie Seyoum sökte sig utanför Stockholmsområde och fick napp i Simrishamns kommun med bloggande ”på köpet”.

Lediga jobb

Kammarkollegiet

IT-upphandlare med projekterfarenhet till Statens inköpscentral

Upphandling Södertörn söker entreprenad­upphandlare inom Bygg & Fastighet

  • PTS söker upphandlare till ekonomiavdelningen
  • Försvarshögskolan söker en upphandlings- och avtalsjurist
  • Avtalsansvarig Energi till SKL Kommentus Inköpscentral
  • Alvesta kommun söker Upphandlare
  • MSB söker Inköps- och e-handelssamordnare
  • Myndigheten för yrkeshögskolan söker upphandlare
  • Sollentuna kommun söker Upphandlare
  • Lunds universitet söker Upphandlare
  • Lunds kommun söker Upphandlare
  • Statens Servicecenter söker Inköpare till Gävle eller Östersund
  • Uppsala kommun söker Enhetschef upphandling
  • Avtalscontroller till Ledningsstöd i Stockholm, Östersund eller Gävle
  • Upphandlare till SKL Kommentus Inköpscentral
  • Offentlig upphandlare / inköpsstrateg sökes till HBV
  • Inköpsspecialist till försäkringsbolaget Löf

Senaste nyheterna

Så mutas offentliga tjänstemänSå mutas offentliga tjänstemän
”De missuppfattar lägsta pris””De missuppfattar lägsta pris”
Kraftig ökning av KKV:s handläggningstiderKraftig ökning av KKV:s handläggningstider
De satsar på hållbar matDe satsar på hållbar mat
Upphandlare pressas av otydliga mål Upphandlare pressas av otydliga mål
Gästbloggar från Österlen Gästbloggar från Österlen
”Upphandlingsreformer på gång” ”Upphandlingsreformer på gång”
Når fler leverantörer på distans Når fler leverantörer på distans

Senaste kommentarerna

  • Så mutas offentliga tjänstemänTyvärr stämmer det. Vi tog upp ett mål i tingsrätten och då ljög myndigheten om allt och hittade i efterhand...
  • Så mutas offentliga tjänstemänVisst är det så. Alla vet, men ingen vågar göra något åt det.
  • Så mutas offentliga tjänstemänSiffrorna avser bara de som blivit utredda av Polisen och dömts i domstol. En försiktig kvalificerad gissning, är att mutkolvarna...
  • Upphandlingskonsulter byter ägareOroande utveckling. Både när det gäller Socab och Sentensia (och Svefa f.d Fasticon och Know-IT) uppkommer risken för jäv när...
  • ”Underskrift eller inte, det är frågan”Det krävs ingen signatur för att ett anbud ska vara bindande enligt AvtL. 1 § Anbud om slutande av avtal...

Aktuella utbildningar

  • Få fart på er avtals­förvaltning | 9 mars
  • Leda upphandlingar effektivt | 15 mars
  • Upphandla funktion i praktiken | 18 mars
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 23 mars
  • Anbuds­utvärdering – med utvärderings­modeller och -kriterier | 15 april
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 21-22 april
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 20-21 oktober

Guide – upphandla moduler

Upphandling24 har tillsammans med bolag i branschen tagit fram en guide för att upphandla moduler. Läs hela den 13-sidiga pdf:en och få tips och råd från upphandlare, leverantörer och jurister. Guiden är kostnadsfri.

Annons

Läs guiden om moduler

Ta del av kostnadsfri guide med råd, erfarenheter och branschkunskap kring att upphandla moduler och paviljonger som Upphandling24 har tagit fram tillsammans med leverantörer, upphandlare och jurister.

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

En gång i veckan får du ett mejl med de viktigaste nyheterna i upphandlingsvärlden. Du får också information om våra kommande evenemang.

Prenumerera, nyhetsbrev
Typ av verksamhet *
Specialområde
Jag godkänner att mina uppgifter lagras (integritespolicy) *

Om Upphandling24

Upphandling24 ges ut av PMP Public Media Partner AB. Ansvarig utgivare: Helle Kierkegaard

 

Kontaktuppgifter

Postadress: Upphandling24, Mariebergsgatan 15, 112 19 Stockholm
Besöksadress: Tegnérgatan 39,  Stockholm

Länkar

Personuppgiftspolicy »
Prenumerera på nyhetsbrev »
Annonsera »