Ett utkast till förslag från EU-kommissionen har läckt – vilket advokat Kristian Pedersen kommenterade i en artikel igår – inför planerad presentation av dokumentet 9 september.
– Det är tydligt att flera frågor som de nordiska näringslivsorganisationerna har drivit under de senaste två åren nu återkommer i kommissionens lagförslag. Vi kan naturligtvis inte hävda att det enbart beror på oss, men det finns en tydlig överlappning mellan våra positioner och flera av de centrala reformerna, säger Ellen Hausel Heldahl, upphandlingsexpert på Svenskt Näringsliv.
Gemensamt har de nordiska näringslivsorganisationerna lyft frågor om digitalisering, förenkling, dialog med marknaden, immaterialrätt och ett mer konkurrensfrämjande regelverk.
Ellen Hausel Heldahl är ledamot av EU-kommissionens expertgrupp SEGPP. Tillsammans med Christina Wainikka har hon också fått i uppdrag av Europeiska kommissionen att författa en rapport om immaterialrätt (IPR), vilken kommer att publiceras den 9 september.
– Jag vill understryka att texterna i förordningen kan komma att ändras innan den slutlig antas av EU-kommissionen i september. Men utifrån vad som nu läckt kan vi konstatera att de nordiska näringslivsorganisationernas inspel i stora delar har fått gehör, säger Ellen Hausel Heldahl.
Hon lyfter fram nedanstående fem punkter som framgångar:
- Ett enda regelverk istället för tre direktiv. ”Vi har länge argumenterat för att slå samman direktiven till ett sammanhållet regelverk. Kommissionen föreslår nu en enda förordning som ersätter de tre direktiven. Det innebär mindre nationell fragmentering och ökad rättslig enhetlighet. Vi är också mycket positiva till en förordning istället för direktiv eftersom det underlättar för företag att bedriva gränsöverskridande handel.”
- Betydligt större utrymme för förhandling. ”Vi har föreslagit att dagens många upphandlingsförfaranden ersätts av två huvudförfaranden med möjlighet till förhandling. Kommissionens huvudförfarande blir nu ett öppet förhandlat förfarande, vilket är en mycket stor förändring jämfört med dagens regler.”
- Marknadsdialog lyfts fram. ”Vi har länge drivit att marknadsdialog ska vara en naturlig del av upphandling, inte ett undantag. Kommissionen tydliggör nu marknadskonsultationer och uppmuntrar dem som standard.”
- En digital revolution för upphandling. ”Den kanske största förändringen är att kommissionen i stor utsträckning ansluter sig till vår vision om ett interoperabelt digitalt ekosystem med gemensamma datamodeller, digital företagsprofil och principen att uppgifter bara ska lämnas en gång (”once only”). Det är betydligt mer långtgående än dagens eForms-system.”
- IPR-frågan har tagit plats. ”Under lång tid har immateriella rättigheter i princip varit frånvarande i upphandlingslagstiftningen. Efter vårt forskningsarbete finns nu särskilda regler som slår fast att leverantörens befintliga immateriella rättigheter ska stanna hos leverantören och att myndigheten bara ska kräva de rättigheter som verkligen behövs. Det är en mycket betydande förändring för kunskapsintensiva företag.”, säger Ellen Hausel Heldahl.
På några punkter är Svenskt Näringsliv kritiska. Det gäller att upphandling tydligare görs till ett industripolitiskt verktyg, ökad styrning genom obligatoriska kvalitets- och hållbarhetskrav samt inte minst den så kallade europeiska preferensen.
– Förslaget ger betydligt större möjlighet att gynna EU-produkter och begränsa leverantörer från tredjeland. Vi har i våra inspel betonat vikten av den öppna inre marknaden och konkurrensen, säger Ellen Hausel Heldahl.
Vad önskar du från regeringen i de fortsatta förhandlingarna?
– En punkt är att ha ett företrädaransvar i reglerna om uteslutningsgrunder. Det är ett förslag som vi har framfört till EU-kommissionen, men som inte finns med i utkastet.
Ellen Hausel Heldahl sammanfattar utkastet till ny EU-förordning:
– Den övergripande bilden är att kommissionen tagit fasta på många av de nordiska näringslivsorganisationernas viktigaste reformidéer när det gäller digitalisering, förenkling, marknadsdialog, större möjligheter till förhandling och immaterialrätt. Särskilt nöjd är man med digitaliseringsförslagen. Förslagen skapar förutsättningar att samla tillförlitliga data som kan leda till att helt nya digitala tjänster utvecklas. Detta underlättar arbetet för både upphandlande myndigheter och leverantörer, inte minst AI-baserade tjänster som kan effektivisera och förenkla upphandlingsprocessen. Samtidigt har kommissionen valt att göra offentlig upphandling till ett ännu tydligare verktyg för industri- och klimatpolitik än vad vi har förespråkat.
– Den kanske viktigaste slutsatsen är därför att vi har fått stort genomslag när det gäller hur upphandling ska genomföras, men mindre genomslag när det gäller vad upphandling ska användas till. Det är sannolikt den centrala konfliktlinjen i de fortsatta förhandlingarna mellan kommissionen, medlemsstaterna och Europaparlamentet.
