Att Sveriges allmännytta (tidigare under namnet Sabo) överger den strikta rangordningen motiveras med att det stundtals varit ett trubbigt instrument för de allmännyttiga bostadsföretagen.
Så kan exempelvis vara fallet när en viss typ av byggnad passar sämre för en specifik tomt.
-För att bättre kunna möta våra medlemmars behov kommer rangordningen därför att göras genom en så kallad objektiv fördelningsnyckel, som ibland gör det möjligt att välja ett annat alternativ, säger Sofia Heintz, nyproduktionsexpert på Sveriges allmännytta.
Flera av de tidigare ramavtalen har löpt ut för de standardiserade typhus som går under namnet kombohus (illustrationen).
Närmare 10 000 lägenheter har byggts i Sverige genom konceptet och enligt Sveriges allmännytta finns planer på ytterligare 11 000 lägenheter – knappt hälften av allmännyttans planerade nyproduktion – de närmaste två åren.
-Kombohusen har blivit en riktig succé och har lyckats pressa priserna med 25 procent jämfört med övriga marknaden, säger Jonas Högset, chef för enheten för fastighet och boende på Sveriges allmännytta.
Branschorganisationen vänder sig nu till hustillverkare och byggentreprenörer för det man kallar en helt ny generation kombohus.
Det handlar om nyckelfärdiga hyresfastigheter där Sveriges allmännytta tar sikte på avtal med tre leverantörer av lamellhus och tre leverantörer av punkthus.
Fram till 27 augusti kan företag anmäla intresse för att delta i upphandlingen, som under hösten går över i en fas av dialog med utvalda entreprenörer som grund för det slutliga förfrågningsunderlaget.
Sveriges allmännytta räknar med att kunna fatta tilldelningsbeslut framåt vårkanten för avtal som kommer att sträcka sig över sex år.
-Under nästa sommar hoppas vi att bostadsföretagen kan teckna de första avtalen, säger Sofia Heintz.
Sveriges allmännytta har över 300 medlemsföretag som tillsammans äger och förvaltar drygt 800 000 bostäder.
