Sveriges 21 regioner (tidigare landsting) har nu fram till mitten av maj på sig att anmäla sitt intresse för den samverkansmodell inom medicinteknik som SKL tänker sjösätta nästa år.
Förebilden är den tioåriga samverkan som finns inom läkemedel och nya terapier med ett särskilt NT-råd.
En motsvarande funktion med ett medicintekniskt råd ska ges huvudansvar för ett urval av nya medicintekniska produkter. Förhoppningen är att det både kan leda till att effektiva produkter når patienterna snabbare, men också att produkter med tveksam nytta väljs bort.
SKL-satsningen innehåller också ett upphandlingsprojekt som närmare kommer att titta på strategisk upphandlingssamverkan inom medicinteknik.
Av SKL:s förstudie och beslutsunderlag framgår att det finns en vilja från regionernas sida att samordna upphandling. En viktig drivkraft är att det kan göra vården mer jämlik om mindre vårdgivare får del av nya produkter tidigare och billigare genom större upphandlingar.
Men det finns även en rad svårigheter som att regionerna har olika beslutsprocesser, att stora upphandlingar kan slå ut mindre leverantörer och försämra konkurrensen samt att risken för överprövningar ökar när det handlar om större värden.
Idag spretar regionernas egna lösningar åt olika håll med exempelvis Västra Götalandsregionen som har en regional inköpsstyrgrupp, Region Stockholm som lagt ansvaret vid respektive sjukhus och Region Värmland med samlade upphandlingar för alla sjukhus.
Medicinteknik definieras vanligtvis som ett brett område med produkter och lösningar inom vård och omsorg, allt från röntgenapparatur och pacemakers till journalsystem och rollatorer.
Statliga myndigheten TLV har beräknat regionernas årliga inköp av medicinteknik till drygt 17 miljarder kronor.
