Frågan var på bordet i riksdagens trafikutskott nyligen när ansvarig minister, Erik Slottner, redovisade den faktapromemoria som Regeringskansliet tagit fram som respons på EU-kommissionens förslag till förordning om utveckling av moln och AI.
– Regeringen var alldeles för försiktig när det kom till att öka Europas oberoende och där agerade vi för att få igenom starkare formuleringar. Jag är väldigt nöjd över att hela utskottet, även Tidöpartierna, stöttade vår linje, säger Aylin Nouri, Socialdemokraternas gruppledare i riksdagens trafikutskott.
EU-kommissionens förordning om utveckling av moln och AI presenterades 3 juni och har som övergripande mål att stärka EU:s kapacitet, konkurrenskraft och digitala suveränitet på området.
Bland förslagen:
- Gemensamma EU-regler för upphandling av molntjänster och AI-system.
- Ökad användning av icke-prisbaserade tilldelningskriterier som premierar leverantörer att utveckla Europas kapacitet på området.
- Ett mål att minst 25 procent av upphandlingarna ska tilldelas små och medelstora företag.
- En möjlighet för EU-kommissionen att ansvara för gemensamma upphandlingar.
Förslaget kommer nu att manglas i EU:s lagstiftningsprocess där medlemsstaterna och Europaparlamentet ska säga sitt.
En faktapromemoria från regeringen med preliminära svenska ståndpunkter blev klar 8 juli.
Regeringen värderar där offentlig upphandling ”som en möjlighet att bidra till att innovativa lösningar utvecklas och kommersialiseras”.
Samtidigt garderar regeringen med risker för att göra offentlig upphandling ännu mer komplex och vikten av handlingsutrymme för upphandlande myndigheter vid val av tilldelningskriterier.
Alldeles för mesigt, tycker Socialdemokraterna och fick stöd av övriga (V, C, MP) i den så kallade kartellen i trafikutskottet, som ansvarar för frågor som rör digital suveränitet.
– Därmed hade vi majoritet i utskottet och efter ajournering så fick vårt förslag stöd även av Tidöpartierna för en ändring, säger Aylin Nouri.
Utskottets protokoll från sammanträdet 20 oktober har i skrivande stund inte publicerats, men enligt S enades enades man om följande skrivning som reviderad, svensk ståndpunkt:
”Sverige bör verka för att offentlig upphandling av moln och AI-tjänster används som ett strategiskt verktyg för att stärka Europas digitala självständighet, innovationsförmåga och konkurrenskraft. Därför är det angeläget att upphandlingar kan väga in i europeiskt mervärde, försörjningstrygghet och minskade strategiska beroenden. Regelverket bör samtidigt utformas så att det främjar konkurrens och underlätta för små och medelstora företag att delta i offentliga upphandlingar.”
Aylin Nouri:
– Vi har idag ett väldigt stort beroende av de amerikanska tech-jättarna och därför finne ett stort behov av att driva en förändring så att Europa kan stå på egna ben.
– Regeringen uttryckte en högst tvetydig hållning. Å ena sidan ställde man sig bakom principerna om att stärka Europas förmåga men samtidigt fanns en tveksamhet kring administration och mellan raderna en vilja att det här sköter marknaden bäst. Nu har Sverige en ordentlig hållning i den fortsatta processen inom EU, inte bara tomma eller vackra ord.
I ett skriftligt svar till redaktionen betonar civilminister Erik Slottner att regeringen är positiv till ambitionen i CADA (förslaget till förordning) om att stärka EU:s kapacitet, konkurrenskraft och digitala suveränitet inom moln- och AI-området Vidare lyfts att regeringen presenterat flera reformer under den tidigare mandatperioden som syftar till detta.
”Sverige har en övergångsregering och regeringen noterar att ståndpunkten från utskottet är i linje med innehållet i faktapromemorian som regeringen överlämnade i juli. Det innebär bland annat ett fortsatt fokus på upphandling som en möjlighet att bidra till att innovativa lösningar utvecklas och kommersialiseras, samt att underlätta för små och medelstora företag.
Vi befinner oss i ett tidigt skede av förhandlingarna. Regeringen avser verka för att regler, processer och strukturer utformas så att konsekvenserna är proportionerliga och inte medför större begränsningar eller kostnader för medlemsstaterna och företagen än vad som är nödvändigt.”, kommenterar Erik Slottner.
