Låt regeringen ta över besluten om antalet häktes- och anstaltsplatser från Kriminalvården och förbättra konkurrensen vid upphandlingen av fastighetsägare. Det är några av de förslag som utredningen Kriminalvårdens lokalförsörjning lämnat till justitieminister Beatrice Ask.
Idag är det Kriminalvårdens ansvar att förutse platsbehovet och se till att det finns tillräckligt med platser. Utredningen konstaterar att det inte är möjligt med nuvarande metoder att göra tillräckligt säkra långtidsprognoser över det framtida behovet av häktes- och anstaltsplatser, eftersom trendbrott inte kan förutses. Därför föreslås att regeringen istället ska besluta om antalet platser på tre års sikt eller längre.
– Kriminalvården skulle med det här förslaget få bättre förutsättningar att i god tid planera sin lokalförsörjning, och kan fokusera på att ge klienterna en god kriminalvård. Förslaget innebär dessutom en ökad kostnadskontroll, säger särskilde utredare Mats Åhlund.
Utredningen konstaterar också att renoverings- och underhållsbehoven är omfattande på många häkten och anstalter. För Kriminalvården, som hyr samtliga kriminalvårdsanläggningar, innebär det stora framtida kostnader i form av höjda hyror.
– Vi föreslår därför att regeringen ger Kriminalvården i uppdrag att ta fram ett samlat underlag avseende behovet av och kostnaderna för renovering, underhåll och ombyggnation av fastighetsbeståndet för att det ska få en acceptabel standard, säger Mats Åhlund.
Förslagen kommer att ge Kriminalvården förutsättningar att bedriva sin verksamhet mer effektivt och innebär också att regeringens kontroll och styrning av Kriminalvårdens lokalkostnader ökar. En effektivare upphandling leder långsiktigt till större kostnadseffektivitet, skriver utredningen.
