Läkemedel som tillverkare sålt i ett EU/EES-land kan köpas upp av parallellimportörer och säljas vidare till andra EU/EES-länder där prisnivån är högre.
Samielle Drake och David Granlund, forskare vid Umeå universitet, har undersökt den svenska läkemedelsmarknaden.
Av rapporten, som tagits fram på uppdrag av Konkurrensverket, framgår att andelen parallellimporterade läkemedel är mycket högre när apoteken köper in än när regionerna gör det.
För 2023 var andelen 5,6 procent respektive 1,2 procent.
Detta indikerar att regionerna inte fullt utnyttjar den prispressande effekt som parallellimport kan innebära, enligt forskarna.
Deras analys visar att ju högre avtalsvärdet är för en delupphandling, desto mindre andel av läkemedel kommer från parallellimport. Resultaten visar också att längre avtal är kopplade till en lägre andel parallellimport.
För att öka andelen prispressade parallellimporterade läkemedel föreslår författarna följande:
- Regionerna bör sträva efter kortare avtalsperioder och lägre avtalsvärden för patentskyddade läkemedel för att öka prispressen från parallellimport.
- För läkemedel där patentskyddet har upphört och generiska alternativ finns bör upphandlingarna i stället utformas så att de passar generikaföretag, vilket talar för längre avtalsperioder.
- Upphandling av flera leverantörer för patentskyddade läkemedel kan minska avtalsvärdena och samtidigt stärka leveranssäkerheten.
- Krav på mellanskillnadsersättning bör ersättas med ersättningsmodeller som är mer förutsägbara och innebär lägre risk för leverantörerna.
- Upphandlingsmyndigheten bör rekommendera att krav på miljörelaterad information inte ställs när det endast finns en tillverkare, eftersom sådana krav saknar styrande effekt, medför administrativa kostnader och kan hämma konkurrensen från parallellimporterade läkemedel.
