Värst är Göteborgs stad med 3,3 miljoner kronor som betalats ut till företag på de två ledande varningslistorna (Svensk Handel och Förenade Bolag).
SvT:s metodik har byggt på att samköra företag på listorna med en databas för utbetalningar från kommuner, landsting och myndigheter.
Det handlar om förbrukningsvaror till extrema överpriser samt i en del fall fakturor som betalats utan att kommunen fått någonting levererat.
Endast ett tiotal kommuner har klarat sig helt från att betala bluffakturor.
Försäljning av issmältningsmedel har blivit något av en symbol i sammanhanget. Många kommuner har köpt medlet till priser på 150 gånger över vanligt vägsalt, trots att det i stort sett är identiska produkter.
Kils kommun i Värmland köpte exempelvis in ett halvt ton issmältningsmedel för miljonbelopp under 2015-16
–Vår internkontroll brast vid dessa inköp, annars hade vi stoppat slöseriet mycket tidigare. Vi stoppade affärerna i oktober 2016 och ändrade rutiner och kontroller. Sedan dess är våra rutiner och kontroller vid inköp bättre, just för att vi ska undvika att göra liknande dåliga affärer igen, säger kommundirektör Jan-Olov Ragnarsson i en artikel på kommunens webbplats.
Trots att ekonomiavdelningen i Kils kommun meddelade personen som ansvarade för inköpen att leverantören fanns med på en varningslista så fortsatte affärerna.
En polisanmälan gjordes men åklagaren valde att inte driva ärendet till åtal
På Kils kommun tvivlar man på att någonting liknande kan inträffa.
–Vaksamheten och medvetenheten bland de som hanterar fakturor är idag mycket större än tidigare. De skärpta rutinerna gör att jag känner mig tryggare i att det inte ska hända igen, säger Jan-Olov Ragnarsson, kommundirektör.
