I verksamhetsberättelsen ges en översiktlig bild av utvecklingen kring upphandlingsmål och även ett urval av tre viktiga avgöranden: rätten att direktupphandla en konstnärlig gestaltning, Region Stockholms upphandling av busstrafik och Västerås stads ”först till kvarn” som fördelningsnyckel i ramavtal.
Kammarrätten, en av fyra i Sverige och med den i Stockholm som störst, konstaterar att upphandlingsmål endast står för två procent av alla mål men att det handlar om stora belopp där domstolarna har ett ansvar för att tillvara konkurrens, motverka korruption och säkerställa at skattemedel används effektivt.
Kammarrättsrådet Haike Degenkolbe, en av de ansvariga för upphandlingsmål vid Kammarrätten i Stockholm, pekar på en utveckling med en föränderlig upphandlingsrätt på olika områden.
Domstolen ser inte minst en utvecklig där HFD-avgöranden om utökat ansvar för anbudsgivare färgar av sig på överprövningar. Det gäller att tydligt kunna visa att företaget lidit skada samt kravet att redan tidigt i processen uppmärksamma upphandlingsdokument som kan vara ofullständiga.
– HFD:s två avgöranden har blivit mycket uppmärksammade. I överklaganden till kammarrätten ifrågasätts även påtalandeskyldigheten under anbudstiden, och klagande anser att det har införts en preklusionsregel utan stöd i lagstiftningen, säger Haike Degenkolbe i verksamhetsberättelsen.
Konkurrensverkets tillsynsmandat, nya tidsfrister för att ange omständigheter vid överprövning samt domstolarnas skyndsamhetskrav sedan 1 juli 2022 berörs också i rapporten.
– Även om det inte infördes någon särskild tidsfrist för när ett mål senast ska vara avgjort innebär kravet att varje enskilt upphandlingsmål ska hanteras skyndsamt. Ett sätt för rätten att uppfylla kravet på skyndsam handläggning kan vara att hålla tiden för kommunicering av inlagor kort och att vara restriktiv med att bevilja anstånd, säger Haike Degenkolbe.
