HFD-domen gör Telia till segrare i en prestigekamp med en annan branschjätte, Telenor, om avtal för fast och mobil telefoni.
56 Teliaavtal, som lägre domstolar tidigare underkänt, får nu grönt ljus av HFD. Det handlar om skånska kommuner och kommunala bolag som genom Kommunförbundet i Skånes samordning tecknat avtal med Telia efter en direktupphandling.
Bakgrunden är en upphandling av ramavtal som tilldelades Telia och med ett befintligt avtal med Telenor som löpte ut i oktober 2017.
Men sedan Telenor begärt överprövning av ärendet beslutade Kammarrätten att upphandlingen skulle göra om
HFD fastslår nu att kommunerna hade rätt att tillämpa direktupphandling med hänvisning till synnerligen brådska och att anskaffningen var absolut nödvändig.
Centralt i sammanhanget är att kommunerna inte kan beskyllas för att tiden rann ut för ett nytt ramavtal.
”Det framgår av utredningen att den annonserade upphandlingen av ramavtal av telefonitjänster påbörjades i juni 2016 och därmed i tillräckligt god tid för att ett nytt ramavtal skulle kunna ingås när det befintliga ramavtalet med Telenor upphörde att gälla den 15 oktober 2017. Den brådska som uppkom i början av oktober 2017 får därmed anses ha berott på en för myndigheterna oförutsedd omständighet, nämligen den utdragna överprövningsprocessen.”, skriver HFD i domen.
De 56 avtalen gäller kommuner och kommunala bolag som valde avtal med både Telia och Telenor under en övergångsperiod för att säkra telefonitjänster.
De 16 upphandlade myndigheter som enbart valde att direktupphandla med Telia som leverantör hade fått sina avtal godkända i underinstanser med tvingande hänsyn till allmänintresse.
Den gruppen med 16 enheter valde ändå att överklaga till kammarrätten eftersom förvaltningsrättens beslutsmotiveringar kunde initiera en process med risk för upphandlingsskadeavgift.
HFD fastslår att det var fel av kammarrätten att pröva överklagandet och att en upphandlade myndighet saknar rätt att få sin sak prövad i högre instans om det enbart gäller hur ett beslut formulerats.
