Nu för tiden verkar det höra sommaren till att det uppdagas upphandlingsrelaterade ”skandaler”. Så även den här sommaren. Ingen har väl missat upphandlingsrubrikerna kring Transportstyrelsen och dess konsekvenser?
Exakt vad som hänt och vad som varit bra respektive dåligt vet vi inte än i detalj. Någonting i affären har dock uppenbarligen inte gått som det ska. Det ska bli intressant att ta del av utredningen och låt oss hoppas att regeringen tillsätter en utredare som inte enbart har LOU-kompetens utan som även förstår affärer.
Rubrikerna från i somras visar hur viktig upphandlingen är i samhället i dag, och vilka konsekvenserna kan bli om man gör fel. Och då menar vi inte främst ”LOU-fel”, utan fel kring verksamhetens behov.
I det här fallet rör det som kommit fram så här långt främst säkerhetsfrågor, men även frågor om affärsaspekterna har kommit fram. Det är sannolikt billigare att hantera data i Rumänien eller Serbien och det behöver, beroende på datans innehåll, inte alls vara en dålig idé.
En aspekt är givetvis att vissa uppgifter inte får hanteras hur som helst enligt lagen, en annan är om det överhuvudtaget är lämpligt.
Rubrikerna aktualiserar ett annat grundläggande och mycket viktigt område, nämligen risk- och konsekvensanalys. Vilka risker finns och vilka är de potentiella konsekvenserna av dessa? Vad är kostnaden, eller för den delen vinsten med att ta en viss risk? Vad blir konsekvensen om jag inte tar risken – hur mycket mer måste jag betala i sådant fall?
Frågorna är relativt enkla och en analys av det här slaget behöver inte alltid vara komplicerad. Men den måste göras, även om svaren kanske inte alltid är enkla.
Vi ser, i både våra nuvarande roller och tidigare roller, att man alltför ofta missar att göra denna typ av analyser. Ryggmärgsreflexen när något går fel är utkräva ansvar och snabbt dra slutsatsen att ”Ingen it ska outsourcas”, och det höjs röster om att centralisera nästan all drift på ett ställe, ägt av staten. Kanske är det bättre, kanske inte.
Innan man gjort en ordentlig risk- och konsekvensanalys är det omöjligt att veta till fullo. Framför allt blir det svårt att fatta faktabaserade beslut.
Det är sannolikt så att vissa verksamheter ofta tjänar på att utföras av privata företag, med rätt typ av krav etcetera. Det är sannolikt så att vissa typ av verksamheter sällan blir bättre av att outsourcas. Det finns även sällan en utan snarare flera politiska viljor åt olika håll.
Låt oss gå en höst tillmötes där fler, eller till och med alla, offentliga verksamheter gör medvetna risk- och konsekvensanalyser av sina verksamheter för att bestämma vad som ska utföras i egen regi och vad någon annan gör bäst – enbart utifrån verksamhets- och medborgarnytta!
Att de upphandlingar som sedan sker, omhändertar de identifierade riskerna genom ändamålsenliga krav och avtal, ska vara en självklarhet.
Med önskan om framgångsrika affärer!
