Under våren 2017 upphandlade polismyndigheten tillverkningen av svenska pass, ett kontrakt värt 736 miljoner kronor. Tilldelningsbeslutet visade att den tidigare leverantören, AB Svenska Pass, vunnit.
Enligt uppgifter i DN hade nyckelroller hos Polisens upphandling haft täta kontakter med leverantören under hela upphandlingsprocessen.
DN hade tagit del av e-postmeddelanden som ska visa att poliserna planerat middagar och konferensresor ihop med den vinnande leverantören. Bland annat ska de, under upphandlingen, ha åkt till Helsingfors tillsammans och ätit middag tillsammans. Leverantören ska ha bokat hotellen och flygbiljetterna åt de medverkande poliserna.
Rikspolischef Dan Eliasson beslutade mot bakgrund av uppgifter i DN om att polismyndighetens upphandling av pass inte följt gällande regelverk om en tillsyn av polisens inköpsverksamhet.
Nu ser polisen ut att få ett förbud för polisanställda att ta emot förmåner. Det föreslås också en etisk kod. Dessutom ska polisen göra en kartläggning av jävsförhållanden. Det är några av de förslag som tillsynsfunktionen lämnar i sin första rapport.
Tillsynsfunktionen ansvarar för tillsyn av att Polisens verksamhet bedrivs enligt gällande lagar och regler. Funktionen får sina uppdrag av och rapporterar direkt till rikspolischefen. Det är också rikspolischefen som fastställer de rapporter och beslutar om de förslag till åtgärder som funktionen lämnar. Ansvarig samordnare är länspolismästare Erik Steen. Organisatoriskt tillhör funktionen Rikspolischefens kansli och har sju medarbetare.
De har på rikspolischefens uppdrag granskat hur polisens inköp av varor och tjänster följer lagar och interna regler.
– Det är allvarligt när Polisen misstänks för oegentligheter i samband med inköp och upphandlingar, det skadar vårt förtroende. Tillsynsfunktionen har genom sitt arbete medverkat till att vi förbättrar skyddet mot korruption i samband med inköp och upphandling, säger rikspolischef Dan Eliasson i en kommentar på Polisens hemsida.
Tillsynsfunktionen lämnar 17, huvudsakligen förebyggande åtgärder. Åtgärderna tar sikte på att stärka de delar av regelverket som tillsynen identifierat saknas eller är bristfälliga. De föreslår bland annat att myndighetens riktlinjer för inköp och upphandlingar blir gemensamma och ska omfatta samtliga inköp av alla typer av varor och tjänster.
Myndigheten bör vidare ta fram en etisk kod som klargör skillnaderna mellan vad som otillåtet och det som är oetiskt. Det föreslås bli otillåtet att ta emot förmåner från leverantörer under upphandling och avtalsperiod. Likaså bör myndigheten aktivt arbeta med att kartlägga vilka jävsförhållanden som upphandlare eller beställare kan omfattas av innan en upphandling inleds.
”I riskzonen för otillåten påverkan finns användarna, upphandlarna och beställarna som styr behovsanalyser och kravställningar. Bristande rotation för beställare och upphandlare inne- bär att risken för korruption ökar och skyddet mot korruption minskar. Vid ensamhandläggning finns det större risk att handläggaren utsätts för otillbörlig påverkan och fattar beslut som kan gynna handläggaren själv eller någon annan. Om handläggningen däremot bedrivs av två anställda genom den så kallade fyra ögon-principen minskar risken för korruption. Ordningen skulle även underlätta för en systematisk arbetsrotation och minska sårbarheten ur kompetensförsörjningshänseende då flera får bransch- och produktkunskaper och är in- satta i ärendena. Principen bör kompletteras med förebyggande åtgärder och motåtgärder mot otillåten påverkan och omfatta alla anställda som hanterar inköp och upphandlingar”, står det bland annat i rapporten.
Ansvariga chefer ges också ett mer uttalat ansvar för att säkerställa att beställare och upphandlare arbetar tidsbegränsat i förhållande till branscher och produktområden och att detta följs upp. De ansvarar också för att frågan om korruption och jäv är en del av de utvecklingssamtal som förs med de medarbetare som arbetar med upphandlingar.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer