Uppdrag granskning i SVT avslöjade i går flera fall av misstänkt jäv och kopplingar mellan kommunala tjänstemän och företaget Hero. En chef inom Göteborgs Stads integrationsenhet, en del av den sociala resursförvaltningen, förhandlade fram avtal för boende värda miljontals kronor med ett privat företag – för att sedan bli hög chef i samma bolag. Detta skedde dagarna efter att det tredje och sista avtalet undertecknats. Erbjudandet om jobb hade chefen fått flera veckor tidigare innan avtalet skrevs på.
Chefen har också undertecknat ett avtal värt mer än 22 miljoner, trots att chefen inte hade rätt att teckna så stora avtal, enligt delegationsordningen
Den aktuella chefen hävdar att det inte existerar någon koppling mellan avtalen och anställningen på Hero.
Dessutom har två tjänstemän, på samma förvaltning, tagit anställning i företaget. En av dem har arbetat som handläggare för avtalen med Hero på sociala resursförvaltningen.
Hero har lyckats skriva flera lukrativa avtal, värda sammanlagt uppemot 140 miljoner kronor, med Göteborg trots att det vid de senaste två avtalen behövts allt färre boendeplatser för nyanlända ensamkommande barn. Det sista avtalet har längre löptid än de tidigare och kan totalt bli det dyraste av de tre för Göteborgs Stad. Om alla platser används och avtalet inte sägs upp i förtid är det värt över 80 miljoner kronor.
Marina Johansson, S, kommunalråd i Göteborg och ordförande i nämnden för social välfärd, är den som undertecknade det sista avtalet. Hon hade inte skrivit på avtalet om hon känt till att den kommunala chefen skulle börja arbeta på det företag som avtalet gällde.
Revisionsfirman PWC har tittat på avtalen mellan Göteborgs Stad och Hero och är starkt kritisk i sin rapport (pdf). PWC skriver under rubriken Avtalsrättsligt perspektiv: ”De avtal som granskats under kartläggningen (Heros m.fl.) har en inte ändamålsenlig utformning och struktur. Vissa delar så svårtolkade att det råder stor otydlighet med vad som egentligen avses t.ex. under avtalspunkten Tvist. Flera betalningar till Hero har gjorts i enlighet med muntliga överenskommelser avseende saker som inte behandlas i de skriftliga avtalen. Det kan inte uteslutas att Hero gynnats på ett otillbörligt sätt av otydlig, och ibland icke-existerande skriftlig avtalsdokumentation.”
PWC menar att det kan vidtas arbetsrättsliga åtgärder och skriver: ”Det är vår bedömning att vissa beslut avseende förhållanden som rör Hero Sverige AB har fattats av tjänstemän på verksamhetsnivå utanför delegationsordningen till fördel för bolaget. Vidare torde ett arbetsrättsligt resonemang kring tjänsteförseelse enligt LOA 14 1 st. § kunna föras.”
Rapporten är också kritisk till upphandlingsförfarandet: ”Vad beträffar offentlig upphandling fanns det vid kartläggningen av förvaltningens mellanhavanden med Hero Sverige AB indikationer på att upphandlingsregelverket kan ha trätts förnär i samband med den första revideringen/ omförhandlingen av det ursprungliga direktupphandlade kontraktet. Emellertid pågår en ytterligare revidering/omförhandling av avtalet och det slutliga resultatet av denna åtgärd är ännu inte känd. Den första revideringen skulle kunna betraktas som ett gynnade av bolaget.”
Göteborgs Stad har tagit fram en tidsplan för att visa hur den sociala resursförvaltningen agerat utifrån det som visas i Uppdrag granskning. Den pekar på att förvaltningsdirektören redan i vintras beslutade om en extern granskning av höstens flyktingmottagande utifrån ett juridiskt perspektiv.
I stadens tidsplan lyfts fram att jurister kontaktades i juni. ”När verksamhetschefen sade upp sig för att börja arbeta hos den berörda privata aktören, kontaktade förvaltningen stadens jurister för att få råd om hur vi skulle agera. Svaret förvaltningen fick var att det idag inte finns några karantänsbestämmelser och att det inte är förbjudet att byta jobb mellan kommun och näringsliv. Dock skulle verksamhetschefen inte ha något med företaget att göra resten av sin tid i förvaltningen. Förvaltningsdirektören beslutade att verksamhetschefen skulle kopplas bort från kontakter med företaget under uppsägningstiden”, skriver kommunen.
Efter det att Uppdrag granskning begärt ut stora mängder handlingar, bland annat de berörda chefernas e-post, har det kommit fram nya uppgifter och frågor. Därför beslutade förvaltningsdirektören i början av oktober att tillsätta en extern granskning som utifrån ett civilrättsligt, arbetsrättsligt, offentligrättsligt och straffrättsligt perspektiv skulle undersöka förvaltningens kontakter med det aktuella företaget.
Michael Ivarson, förvaltningschef på sociala resursförvaltningen, har nu gjort en polisanmälan till Riksenheten mot korruption efter inrådan från revisionsfirman. Kommunen vill inte säga vem eller vilka som polisanmälts.
– Jag polisanmäler egentligen situationen som har uppkommit. Har det förekommit korruption eller mutor i det här, då är det rättsvårdande instanser som ska utreda det. Sedan ska jag inte föregå den utredningen, säger Michael Ivarson till Uppdrag granskning och fortsätter:
– Vi har under många år lagt ner mycket arbetstimmar på att se till att vi har strukturer som fungerar. Det här är tungt för oss och vi kommer att göra vårt yttersta för att komma till rätta med de saker som vi kan komma till rätta med och som vi förfogar över, säger Mikael Ivarsson.
