Nästan var annan svensk misstänker att kommunpolitiker och kommunala tjänstemän missbrukar sin ställning för att tillskansa sig själv eller sina närmaste fördelar. Det framgår av en färsk rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi som är en kommitté under Finansdepartementet med uppdrag att självständigt bidra till att bredda underlaget för framtida samhällsekonomiska och finanspolitiska avgöranden.
Andreas Bergh och de övriga författarna av ”Allmännytta eller egen vinning” (pdf) konstaterar att det finns en rad kommunala verksamheter som är mycket sårbara för otillbörlig påverkan. Hit hör upphandling, tillståndsgivning, inspektion och social service.
I övriga europeiska länder anser medborgarna som regel att korruption mest förekommer på statlig nivå. Svenskar uppger däremot att korruptionsproblem finns lokalt ute i kommunerna – med händelser i exempelvis Motala och Göteborg i färskt minne.
– Normalt sett brukar folk lita på sina lokala politiker. Så, ja, att misstro dem mer än rikspolitikerna är ovanligt, säger Andreas Bergh.
Bedömningen är att korruptionen i kommunerna måste tas på allvar och åtgärdas. Även en låg korruptionsnivå med ”vardagskorruption” kan skapa påtagliga samhällsproblem.
Det finns tydliga brister i granskningen av kommunernas ekonomi. Till de konkreta åtgärder som presenteras är att införa ett system med årliga externa granskningar av ett antal slumpvis utvalda kommuner.
Medborgare som misstänker oegentligheter ska kunna begära extern granskning av den egna kommunen. Vidare ska kommunernas ekonomiredovisningar förbättras så att de kan granskas av enskilda. Medborgare som avslöjar korruption ska kunna belönas.
Enligt rapporten, som presenterades under ett seminarium på Rosenbads konferenscenter, tyder inget på att det är den offentliga sektorns storlek som skapar korruptionsproblem.
