För sex år sedan utvecklade jag en upphandlingsmodell som belönar innovativa trafiklösningar för framkomlighet under pågående vägarbeten. Exemplet som användes var temporär bro över byggarbetsplatsen.
Min teoretiska idé har nu realiserats av ett schweiziskt företag med en mobil bro, där vägunderhåll genomförs på ett arbetsmiljösäkert sätt samtidigt som fordon färdas ovanför vägarbetet. Ovilja att testa nya upphandlingsmodeller medför att Sverige går miste om innovationer i bygg- och anläggningssektorn.
Forskningsprojektet, som finansierades av SBUF och Infrasweden, syftade till att studera samhällsekonomiska kostnader av att stänga av trafik vid vägarbeten.
En svensk entreprenör hade förlorat en upphandling med en dyrare, men i deras tycke, samhällsekonomiskt bättre lösning gällande en broförstärkning. Konceptet innebar ett snabbt broutbyte som minimerade avstängningen av E4:an.
Lösningen var dock dyrare än traditionell broförstärkning. Då upphandlingen tilldelades på lägsta pris, vann de inte kontraktet. Upphandlingen värdesatte inte den samhällsekonomiska nyttan av ökad arbetsmiljösäkerhet och mindre trafikstörningar.
Utifrån detta exempel utformade jag och kollegor en upphandlingsmodell, där entreprenörerna får betala för trafikstörningar som uppkommer vid vägarbeten, så kallade trafikstörningsavgifter. Därav skapas incitament att minimera vägavstängningar och att komma upp med innovativa trafiklösningar.
För att illustrera de konsekvenser som införandet av en trafikstörningsavgift kan medföra, simulerades trafiksituationen på Stadsgårdsleden i samband med ombyggnaden av Slussen i Stockholm. Ursprungligen hade Stadsgårdsleden två körfält åt vardera håll som halverades i samband med Slussen-arbetet. Den samhällsekonomiska kostnaden av två avstängda körfält beräknades till 80 miljoner kronor per år, vilket skulle utgöra trafikstörningsavgifter för entreprenören i den tilltänkta upphandlingsmodellen.
En teknisk lösning, exempelvis en temporär bro över byggarbetsplatsen vars byggkostnad understiger trafikstörningsavgiften, skulle vara lönsamt för entreprenören att genomföra och samtidigt förbättra samhällsekonomin.
Det schweiziska företaget Marti Group har tillsammans med beställaren Fedro realiserat idén med innovationen Astra Bridge. Under 2024 nyttjades den för första gången. Bron är 257 meter lång med två filer och en maxhastighet på 60 km/h. Samtidigt som trafiken flödar kan arbetsmiljösäkert underhållsarbete genomföras under bron.
Produktivitetskommissionen (SOU 2024:29) slår fast att oviljan att testa nya kontraktsmodeller hämmar produktiviteten och innovationer i infrastrukturbyggande. Den svenska bygg- och anläggningssektorn investerar mindre än andra branscher och länder i forskning och utveckling (FoU).
I genomsnitt investerar det svenska näringslivet 1,6 procent av omsättningen i FoU. Siffran för bygg- och anläggningssektorn är 0,1 procent, vilket också är under EU-genomsnittet för samma sektor.
Bristen på FoU-investeringar är problematisk. Ökande byggkostnader samtidigt som branschen ska ställa om, förutsätter innovationer. Sådana uppstår inte ur intet utan kräver att branschens aktörer satsar på FoU. Det handlar om att hitta nya produkter men även innovativa processer och tekniker.
Dagens upphandlingar på lägsta pris med overifierbara krav, skapar skönhetstävlingar. Det uppmuntrar entreprenörer att lova högt i anbuden, men inte nödvändigtvis leverera. En dyrare men tekniskt överlägsen lösning vinner inte upphandlingen mot konkurrenter som retoriskt lovar stort på krav som inte kan följas upp.
Exempel inkluderar krav på utsläppsfria byggarbetsplatser, som omöjligt kan levereras då elgrävare (utöver demoversioner) ännu inte finns att tillgå. Eller krav på HVO, som sedan ska självrapporteras. Utan uppföljning är det lätt att lova saker i anbuden. Förlorarna på sådana upphandlingar är klimatet och samhället, samt ärliga entreprenörer med realistiska hållbarbarhetsplaner.
För att få igång svenska byggföretags investeringar i FoU behövs trovärdiga signaler från beställare att de kommer att betala företagen för innovationer. Investeringar i FoU genomförs enbart om företagen ser en framtida nytta.
Det måste finnas en förväntan om att dagens satsningar kommer att kunna omsättas i fler beställningar och därmed öka den framtida lönsamheten. Av det följer att kvalitetskrav i upphandlingar måste vara transparenta och mätbara. Om så inte är fallet är det inte lönsamt att satsa på FoU-projekt som höjer kvaliteten. Låt oss möjliggöra att innovationer som mobila broar även har en chans i Sverige.
Johan Nyström
Nyfou och affilierad transportforskare Infrasweden samt VTI
