Regelverket anger att när man tilldelat ett kontrakt eller ingått ett ramavtal ska ett meddelande skickas till Europeiska kommissionen. Detta gäller alla offentliga upphandlingar över vissa tröskelvärden. Dessa ska efterannonseras i EU:s annonsdatabas TED. När kontrakt tilldelats ska även detta annonseras i TED genom en, så kallad, efterannons. Den ska bland annat innehålla uppgifter om vilken leverantör som vann upphandlingen och vilket värde kontraktet kan uppgå till. Annonsen ska skickas senast 48 dagar efter det att kontraktet tilldelats eller ramavtalet ingåtts. Bestämmelserna om efterannonsering finns i 7 kap. 3 § ÄLOU.
Statistik från tidigare år har visat att bara nio procent av de svenska upphandlande myndigheternas efterannonser innehåller uppgift om kontraktets värde. Det gör Sverige till det land i EU som är sämst på att följa reglerna om efterannonsering.
Länder som Estland, Litauen, Rumänien men också grannlandet Finland, anger i alla sina efterannonseringar kontraktets värde. Näst sämst i EU är Nederländerna, som anger värdet i drygt 25 procent av efterannonseringarna.
– Det är förvånande att Sverige är sämst i EU på att visa en sådan öppenhet. Jag hoppas att vi framöver ska kunna visa på en förbättring, säger Konkurrensverkets tillförordnade generaldirektör, Karin Lunning.
I samband med publiceringen av rapporten ”Tillsyn av efterannonsering” (pdf) har Konkurrensverket också meddelat beslut i inte mindre än 19 olika tillsynsärenden. I samtliga ärenden riktas kritik mot statliga myndigheter, kommuner och regioner för att de inte följt reglerna om efterannonsering.
– Att vara transparent och öppen med att tala om vilket företag som vann en upphandling är viktigt. Det gör det möjligt för allmänheten och konkurrenter att ha insyn i upphandlingsprocessen, och det är en förutsättning för att upprätthålla ett förtroende på sikt, säger Karin Lunning.
Avsikten med rapporten och tillsynsbesluten är att få fler att följa reglerna för efterannonsering i fortsättningen. Syftet har även varit att kartlägga de orsaker som gör att svenska upphandlande myndigheter ofta låter bli att följa reglerna om efterannonsering. Sådan information kan vara vägledande för alla upphandlande myndigheter.
– Det är viktigt att ha en öppenhet och redovisa hur skattepengar används. Vid efterannonsering redovisas vilka företag som fått kontrakten, och värdet på de kontrakt som tilldelats, – Att vara transparent och öppen med att tala om vilket företag som vann en upphandling är viktigt. Det gör det möjligt för allmänheten och konkurrenter att ha insyn i upphandlingsprocessen, och det är en förutsättning för att upprätthålla ett förtroende på sikt, säger Karin Lunning.
Granskning har visat att den vanligaste orsaken till att efterannonsen uteblir är att de interna rutinerna för efterannonsering varit bristfälliga, eller att det har funnits interna rutiner men att dessa inte följts.
De 19 tillsynsärenden som verket nu driver riktar sig mot:
- Trafikverket
- Inköp Gävleborg
- Stockholms stad
- Västra Götalandsregionen
- Stockholms läns landsting
- Försvarets materielverk
- Göteborgs stad
- Region Skåne
- Region Östergötland
- Upphandlingscenter Falun-Borlängeregionen
- Uppsala kommun
- Malmö stad
- Halmstads kommun
- Jönköpings kommun
- Västerås stad
- Täby kommun
- Göteborgs Stad (f.d. Göteborgs Stads Upphandlings AB)
- Örebro kommun
- Locum AB
