Enligt upphandlingslagarna ska alla upphandlingar över tröskelvärdet efterannonseras. Trots det är det många som inte efterannonserar – det leder till brister i statistiken och sämre transparens och insyn i offentliga affärer.
Konkurrensverket uppmanar nu alla upphandlingschefer och upphandlare att se över riktlinjerna på sin myndighet och att göra de eventuella ändringar som krävs för att efterannonser ska göras i enlighet med upphandlingslagstiftningen.
Det är alltid den upphandlande myndigheten som har ansvaret för att efterannonsering görs och att efterannonsen kommer till TED.
Enligt Konkurrensverket är kontraktets värde den allra viktigaste uppgiften i en efterannons ur ett statistikperspektiv. KKV anser därför att det är viktigt att värdet beräknas efter bästa förmåga men konstaterar samtidigt att värdet av ett kontrakt kan vara svårt att beräkna, särskilt om det rör sin om ett ramavtal.
Om det inte finns ett fast värde på kontraktet ska en uppskattning göras, enligt verket. En sådan uppskattning kan exempelvis göras med vägledning av tidigare inköp.
För att en efterannons ska vara komplett ska den förutom kontraktsvärdet även innehålla uppgifter om vilket förfarande som har använts i upphandlingen och vilka kriterier som legat till grund för tilldelningen. Alla uppgifter i efterannonsen är obligatoriska att fylla i. Det gäller även om uppgifterna inte framstår som obligatoriska i det e-verktyg som eventuellt används för att göra efterannonsen.
Sverige är sämst i EU på efterannonsering trots att finns det flera sätt att skicka efterannonser. Bland annat går det att fylla i ett efterannonseringsformulär online och skicka för publicering i TED. Använder man sig av ett e-verktyg går det ofta att efterannonsera via detta.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer