I det nya regelverket om offentlig upphandling utgör det rent av en princip för alla upphandlingar att upphandlande myndigheter bör beakta miljöhänsyn om upphandlingens art motiverar detta. Totalt nämns ordet miljö hela 26 gånger i nya LOU.
I Sverige ses upphandling som ett viktigt verktyg för att kunna nå miljöpolitiska mål. Men vad uppnår vi egentligen med våra miljökrav?
Inom ramen för Konkurrensverkets uppdragsforskning publicerades nyligen en rapport (2017:5) om de långsiktiga effekterna av att ställa miljökrav vid upphandlingar.
I rapporten konstateras att kunskapen om den långsiktiga effekten av miljökrav i upphandlingar generellt sätt är mycket begränsad. Det beror bland annat på bristande kravuppföljning, få genomförda utvärderingar av långsiktiga effekter och bristfällig statistik.
De flesta studier tar upp förväntade effekter och redogör inte för vilka effekter som de facto uppkommit på längre sikt. Kort sagt: Ingen vet vad som händer egentligen med våra miljökrav och om vi uppnår de resultat som vi vill på lång sikt.
I vår rådgivning till leverantörer och upphandlande myndigheter har vi ofta stött på problematiken kring miljökrav vid offentlig upphandling.
Enligt vår erfarenhet är uppföljning den i särklass viktigaste komponenten för att uppnå verklig förändring. De allra flesta leverantörer tar uppställda miljökrav på stort allvar och ser till att dessa uppfylls, men inte alla.
Andra gånger vet leverantörerna faktiskt inte om hur det egentligen ser ut i leverantörskedjorna. Så vad händer när uppföljning inte sker? Miljökrav är inte sällan kostnadsdrivande, innebärande att offererade priser blir högre för anbudsgivare som ser till att kraven uppfylls.
Sker ingen uppföljning kan mindre nogräknade leverantörer strunta i kraven, offerera lägre priser och därmed få en avgörande konkurrensfördel i upphandlingen. Fortgår det under en längre tid, i flera upphandlingar, leder det till att seriösa aktörer helt slås ut eller tvingas att själva strunta i kraven för att vara konkurrenskraftiga.
Att uppställa miljökrav utan uppföljning kan således inte bara leda till att resultaten uteblir, utan att situationen till och med förvärras.
Att utföra omfattande kravuppföljning är naturligtvis lättare sagt än gjort. Många upphandlare går på knäna med arbetsuppgifter och mer resurser behövs. Det kan nämnas att Sveriges landstings gemensamma budget på nationell nivå för dess uppföljningsarbete av miljökrav och övriga hållbarhetskrav är endast cirka fyra miljoner kronor, som utöver kostnader för revisioner, även ska räcka till anställdas löner. Samtidigt köpte Sveriges landsting varor och tjänster för 211 miljarder kronor år 2013.
Det finns självfallet många fler faktorer som ökar chansen för faktiska resultat. Samverkan med berörda leverantörer och andra upphandlande myndigheter samt konsten att ställa rätt krav vid rätt tidpunkt är exempel på ytterligare faktorer som har stor betydelse.
Denna krönika lämnar inte utrymme för att diskutera alla faktorer till framgång, utan vi nöjer oss med att avsluta med tre råd för att uppnå resultat med miljökrav:
- Låt berörda leverantörer få inkomma med synpunkter i god tid innan nya miljökrav uppställs och förvarna långt innan om kraven som ska uppställas. Realistiska krav som ökar över tid ökar också chanserna till verklig förändring.
- Vilka krav ställer andra upphandlande myndigheter upp? Har alla myndigheter olika krav blir det många gånger mycket svårt för leverantörerna att anpassa sig, och, slutligen,
- Ställ inga miljökrav som ni inte har för avsikt att följa upp.
