Valkamp om procenten

Socialdemokraterna har med 5-10 procent som tänkbart effektiviseringsmål för offentlig upphandling som del av fem principer mot slöseri i den vårbudgetmotion som ”skugg-finansminister” Mikael Damberg presenterade nyligen.

Regeringen har ett liknande resonemang och ligger även bakom den färdplan som presenterades i höstas med följande skrivning:

”Genom att utveckla sitt strategiska inköpsarbete har upphandlande aktörer sänkt de totala inköpskostnaderna med 5–10 procent, höjt kvaliteten och frigjort resurser till kärnverksamheten. En viktig framgångsfaktor har i flera fall varit att införa kategoristyrning.”

Den svenska valdebatten i upphandlingsfrågor kan därmed komma att likna den som fördes i Finland 2023 inför riksdagsvalet. De olika regeringsalternativen innehöll då sparmål för offentlig upphandling.

Socialdemokraterna har nu som en av fem principer mot slöseri att ”städa upp i offentlig upphandling” (rubrik i vårbudgetmotionen). I det inkluderas att både jobba mot kriminalitet kopplad till upphandling och att spara pengar.

”Vi vill ta fram ett långsiktigt mål om att offentlig upphandling ska bli mer effektiv. Bara utifrån dagens summor skulle en effektivisering om 5–10% innebära en besparing på tiotals miljarder varje år.”, skriver partiet i motionen.

Socialdemokraternas presstjänst uppger att arbete pågår med programmet mot skatteslöseri för tänkt implementering efter valet. 

”Varje år upphandlar svenska myndigheter och kommuner varor och tjänster för tusen miljarder kronor. Men samtidigt är många upphandlingar ineffektiva och onödigt dyra. Upphandlingen måste ske mer effektivt. Samtidigt behöver vi använda upphandlingen för att stimulera svensk ekonomi, skapa möjligheter för innovativa företag och skapa fler jobb.”, skriver Socialdemokraterna i ett mejl till redaktionen.

Vidare betonas satsningar mot svart ekonomi och för sund konkurrens:

”Vi kan inte acceptera att offentlig upphandling driver ner villkor till en nivå där bara kriminella kan acceptera anbuden. I regeringsställning införde vi en lag om att man ska ställa krav på arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling. Den lagen följs inte nog bra idag – det måste åtgärdas. Vi vill också verka för möjligheten att utesluta orimligt låga anbud i offentlig upphandling.”, skriver S i mejlet.

Från regeringssidan betonar civilminister Erik Slottner att offentlig upphandling redan har krav på sig att vara effektiv utifrån ett riksdagsbundet mål för den statliga förvaltningspolititiken.

Han ser samtidigt en stor, outnyttjad potential i de offentliga affärerna:

– Det krävs ett mer strategiskt förhållningssätt till inköp i offentlig sektor. Det bidrar till att de viktigaste aspekterna i ett enskilt inköp prioriteras, och kan bidra till balans mellan olika krav, säger Erik Slottner.

– Regeringen har påbörjat flera åtgärder för att påskynda effektiviseringen av de offentliga affärerna. Vi lanserade bland annat färdplanen för de offentliga affärerna för att göra offentlig upphandling mer strategisk, effektiv och samhällsnyttig. Fokuset breddas från att enbart se inköp som en administrativ och juridisk process, till att ta klivet mot att se det som offentliga affärer.

 Erik Slottner lyfter också möjligheterna med ökad digitalisering:

– Det behövs en genomgripande utveckling av hur de offentliga affärerna styrs, samordnas och digitaliseras. Digitala inköp sparar tid och pengar och ökar kontrollen. Enbart genom att digitala fakturor matchas automatiskt med rätt avtal och order ger det en stor besparing jämfört med manuell hantering, säger han.