Adda svarar om HVB-hem

Så vill Adda komma framåt i arbetet mot leverantörer med kopplingar till kriminella nätverk.

Frågan är särskilt aktuell för HVB-hem sedan Polisen i en rapport hävdat att 18 HVB-hem i ”mellersta, västra och södra Sverige” går att knyta till organiserad brottslighet.

I ett inslag uppger Svt att 11 av bolagen har avtal med Adda.

”Vi har ställt frågan om att få ut listan, men fått nej.”, skriver Adda i en kommentar om listan där Stockholms stad vänt sig till domstol för att försöka få ut namnen på bolagen.

Hur reagerar ni på SVT:s uppgift av 11 av företagen ska finnas på ramavtal hos er?

”Vi vill verka för sund konkurrens och med seriösa aktörer och jobbar hårt för att med hjälp av information från myndigheter, kommuner och vår egen uppföljning att göra det. Eftersom vi inte vet vilka de 11 är och vad de är misstänkta för, så är det svårt att agera på.”, svarar Adda.

Inköpscentralen ser en risk med att all diskussion handlar om Polisens lista:

”Just nu är det mycket stort fokus på en enskild aktuell lista. Det viktiga för framtiden är att vi har system så att alla kommande underrättelser legalt kan delas mellan parter som har behov av informationen för att bekämpa välfärdsbrott.”

Hur jobbar ni vidare med uppföljning av HVB-hem för att motverka kriminella aktörer?

”Vi agerar på de tips vi får tillgång till utöver våra egna systematiska uppföljningar. Upphandlingsregelverket begränsar sällan våra möjligheter att uppställa krav och villkor som leverantörerna ska följa.

Men vi har identifierat vissa hinder i dataskyddsregelverket (GDPR) som gör att vi har begränsade möjligheter att behandla personuppgifter som rör lagöverträdelser som exempelvis företrädare eller anställda hos leverantörer har begått. Detta har vi även framfört i vårt svar på remissen av leverantörskontrollsutredningen (SOU 2023:43, en samordnad registerkontroll för upphandlande myndigheter och enheter).  Vi har sett att Integritetsskyddsmyndigheten har identifierat samma problematik i sitt remissvar.”

Adda kommenterar vidare:

”Vi kan anmäla till olika brottsbekämpande myndigheter vid misstankar om leverantörers brottslighet. Men vi utreder inte brott, det är de brottsbekämpande myndigheternas uppdrag.

Vi tipsar Inspektionen för vård och omsorg – som är tillstånds- och tillsynsmyndighet inom socialtjänst, hälso- och sjukvård och verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) – när vi i våra kontroller eller uppföljningar hittar avvikelser som är oförenliga med lagstiftningen.

Men efter att en anmälan har gjorts får vi ingen insyn i hur ärendet utvecklas.

Under en pågående utredning av avtalsbrott har vi dessutom möjlighet att dölja en leverantör från vår urvalsdatabas, vilket gör att inga nya placeringar är möjliga.”

Adda och SKR sig nyligen till regeringen med en hemställan om ökade möjligheter att kontrollera leverantörer och göra bakgrundskontroller.

I en text på Addas webbplats kommenterar Åsa Granat, tillförordnad vd:

– Vi gör idag de bakgrundskontroller som lagen tillåter, men vi ser att dessa inte räcker. Vi vill verka för sund konkurrens med seriösa leverantörer, för att åstadkomma det måste vi täppa igen hålen som idag gör det möjligt för oseriösa att komma in. Det kan vi göra genom bättre informationsdelning mellan myndigheter och upphandlande organisationer, och att vi gör det tillsammans.

SKR:s ordförande Anders Henriksson skriver på Linkedin:

”Det är helt oacceptabelt att vi idag har HVB-verksamheter för våra mest utsatta och sårbara barn, som drivs av aktörer med koppling till brottslighet och gängkriminalitet. Så får det inte vara. Och när det inte är möjligt att göra tillräckliga kontroller av HVB med dagens lagstiftning, så måste något hända. Och det är bråttom.

Extra oroad blir jag när det verkar som att myndigheter har viktig information, som skulle ge Adda möjlighet att ta bort bolag från ramavtalen och kommunerna möjlighet att flytta placerade barn, men som de inte delar med sig av.”