Regeringen vill även införa regler för preklusionsfrist, som begränsar parternas möjligheter att åberopa nya fel och brister i upphandlingsmål efter en viss tidpunkt.
Beslut om lagrådsremissen togs vid regeringssammanträde igår med sikte på ny lagstiftningen från 1 juli 2022.
–Vid offentlig upphandling ska en bra och hållbar affär vara i fokus, både för myndigheter och för leverantörer. Med de här förslagen minskar vi risken att utdragna överprövningar står i vägen för det. Att förebygga långa och snåriga processer efter upphandlingar blir också en pusselbit i att ta tillbaka kontrollen över välfärden, säger civilminister Ida Karkiainen.
Preklusionsfristen sätts till tre veckor och i kombination med ett lagstadgat skyndsamhetskrav för domstolarna räknar regeringen med en smidigare domstolsprocess – en både snabbare och mer förutsägbar sådan.
Regeringen framhåller i lagrådsremissen:
”I jämförelse med flera andra måltyper i de allmänna förvaltningsdomstolarna avgörs många upphandlingsmål snabbt. Erfarenheten av att vissa mål tar lång tid att avgöra, skapar dock en osäkerhet hos de upphandlande myndigheterna och enheterna som gör det svårt för dem att planera sin verksamhet och t.ex. förutse behovet av eventuella täckningsköp under tiden som överprövningen pågår.
Ur ett rättssäkerhetsperspektiv är möjligheten att få ett snabbt avgörande viktig även för leverantörerna. En snabb och effektiv domstolsprövning kan särskilt förväntas gynna små och medelstora leverantörer, vars ekonomiska och organisatoriska kapacitet att driva en process i domstol många gånger är begränsad.”
Flera remissinstanser har efterlyst klargöranden kring vad ett skyndsamhetskrav innebär i praktiken. Regeringen hänvisar till att syftet med kravet är att målen normalt ska avgöras inom några få månader.
Skyndsamhetskravet är omdiskuterat och har dömts ut av vissa remissinatsarser med kritik mot att det knappast kommer att göra skillnad mot idag, då många domstolar redan ger förtur till upphandlingsmål.
”En verkningslös bestämmelse utan innebörd eller konsekvenser”, anser exempelvis Västra Götalandsregionen.
