I slutet av 2014 tillsatte regeringen en utredning (SOU 2015:78) med uppgiften att utreda hur man kan ställa krav på kollektivavtalsliknande villkor i offentlig upphandling. Den är, efter en remissrunda, nu för beredning i regeringskansliet.
Ellen Hausel Heldahl, projektledare på Svenskt näringsliv, pekar på att både tillsynsmyndigheten för offentlig upphandling, Konkurrensverket, och genomförandeutredningens utredare, Eskil Nord, kommit till slutsatsen att det inte är möjligt att ställa krav på kollektivavtal. Hon menar vidare att regeringens utredare inte lämnat förslag på att krav på kollektivavtalsanslutning ska gälla i offentlig upphandling, eftersom han såväl som ansvarig minister vet att detta krav inte är möjligt att ställa.
– Det är ett brott både mot lagen om offentlig upphandling (LOU), lagen om valfrihetssystem (LOV) samt EU-rätten. Vi säger som Upphandlingsmyndigheten – har man inga resurser för uppföljning ställ då inga krav! skriver Ellen Hausel Heldahl i Dagens samhälle.
Konkurrenskommissionen har samma ståndpunkt. I en rapport (pdf) menar även de att kravet strider mot lagen om offentlig upphandling samt EU-rättens bestämmelser om fri rörlighet av varor och tjänster. De pekar på att det enligt reglerna inte är möjligt att ställa krav på att leverantörer som vill delta i en offentlig upphandling ska ha kollektivavtal.
Anledningen till detta, menar kommissionen, är att leverantörer från EU-länder med andra centrala regelsystem för lön och andra arbetsvillkor än den svenska kollektivavtalsmodellen ska tillåtas att delta i den offentliga upphandlingen i Sverige.
– Hela kommunen med sina bolag upphandlar varor och tjänster för totalt 2,5 miljarder kronor per år. Under kommissionens utredning har framkommit att kommunen känner till att kollektivavtalskravet strider mot lagar och regler på upphandlingsområdet. Det är också anmärkningsvärt att kommunen vid sina upphandlingar ska ställa ett olagligt krav på presumtiva leverantörer. Därför finns skäl att rikta allvarlig kritik mot kommunen, säger Per-Arne Sundbom, ledamot i Konkurrenskommissionen.
Ellen Hausel Heldahl tycker att Sundsvall kommuns beslut tyder på såväl bristande respekt för lagar och regler som kompetens.
– Det är hög tid för kommunpolitikerna att ta den offentliga upphandlingen på allvar. Det handlar om våra skattepengar, en betydande del av den kommunala budgeten. I snitt upphandlar en kommun varor, tjänster och byggentreprenader för ungefär en tredjedel av budgeten, skriver hon i Dagens samhälle.
Vidare anser Ellen Hausel Heldahl att en viktig del av den goda affären är att ha en bra dialog i alla skeden av upphandlingsprocessen, följa upp avtalen och vårda avtalsrelationen.
– Att anlita facket som avtalskontrollant (den så kallade Vita-jobb modellen) innebär dels, menar vi, ett brott mot EU-rätten eftersom det försvårar för företag att lämna anbud och dels att man minskar konkurrensen. Många kommuner och landsting har en del att lära av hur det privata näringslivet jobbar med inköp och upphandling. Ett företag som till exempel Volvo skulle aldrig komma på tanken att anlita facket för att kontrollera leveranserna från underleverantörerna, eftersom en nära dialog med underleverantörerna är central för kunna kvalitetssäkra produktionen, skriver Ellen Hausel Heldahl.
