”Bättre på att upphandla”

Enligt regeringens analys – som är en del av den budgetproposition som presenterades igår – kan utvecklingen av viktiga parametrar för offentlig upphandling ”tyda på att de upphandlande myndigheterna och enheterna har blivit bättre på att upphandla, vilket också bidrar till en effektivare och mer rättssäker upphandling”.

Följande delar lyfter regeringen fram som positiva:

• Ökningen av antalet anbud per upphandling till 4,5 och där andelen upphandlingar med endast ett eller två anbud minskade från 41 till 30 procent.
• Trendbrott för den långvariga ökningen av andelen avbrutna upphandlingar med en minskning till 12,7 procent under 2019.
• En stabilisering av domstolsärenden med en liten nedgång till sex procent av alla upphandlingar som leder till överprövning och med en tydlig, långsiktig minskning till omkring 25 procent för andelen som får bifall av förvaltningsrätten.

Regeringen ser samtidigt situationen som problematisk med ett lågt antal anbudsgivare per upphandling som behöver öka för stärka konkurrensen.

En ökning av andelen avbrutna upphandling behöver inte heller vara negativ utan kan även vara ett resultat av en bättre dialog mellan upphandlande myndigheter och marknaden, konstaterar regeringen.

I den del av budgetpropositionen som täcker den politiska inriktningen  för upphandling ges maningar till statliga myndigheter att sätta verksamhetsutveckling och samhällsnytta i fokus.

Regeringen aviserar även ett intensifierat arbete med den nationella upphandlingsstrategi, att arbetet med enklare och mer flexibla regler för icke-direktivstyrda upphandlingar ska fortsätta och att överprövningsprocessen ska göras mer effektiv.

En särskild uppföljning ska göras av hur covid-19 påverkat upphandlingsområdet.

I budgeten – som genom regeringens samarbete med Liberalerna och Centerpartiet lär få en bekväm resa i riksdagen – får Upphandlingsmyndigheten en förhållandevis snål uppräkning av sitt anslag med drygt en procent till 95,5 miljoner kronor.

Konkurrensverket föreslås däremot få en större uppräkning på drygt 9 miljoner kronor till 164,6 miljoner kronor, men det ska också räcka till ett nytt tillsynsuppdrag för att skydda små och medelstora företag i livsmedelssektorn mot otillbörliga handelsmetoder.

Sveriges domstolar får främst ett ökat anslag för migrationsdomstolarna och räknar med att klara sitt uppdrag för 2021, men ser redan nu stora problem för åren därpå.

–För åren 2022 och 2023 är det nödvändigt att anslaget ökas för att klara den prognosticerade målökningen, nå regeringens verksamhetsmål och därmed kunna säkra rättssäkerheten genom att målen kan avgöras med kvalitet i rätt tid, säger Leif Eriksson, ekonomidirektör vid Domstolsverket.