Byggbranschen kan axla ett större ansvar för att aktivt delta i samhällsutvecklingen. Det budskapet levererade civilminister Ardalan Shekarabi och Johan Karlström, vd för Skanska, i en gemensam debattartikel.
Debattörerna hänvisar bland annat till det lyckade Vivallaprojektet i Örebro som hjälpt arbetslösa att åter komma in på arbetsmarknaden:
– Genom att ställa krav på socialt ansvar i offentliga upphandlingar kan det offentliga och näringslivet tillsammans göra stora insatser för arbetslösa, bidra till att öka mångfalden på arbetsmarknaden och minska negativ miljöpåverkan.
Debatten har därefter gått hård runt regeringens ambition för att skapa jobb och praktikplatsen genom att dra nytta av det offentligas köpkraft vid upphandling. Att resursrika företag som tävlar om stora infraprojekt kan öppna för exempelvis praktikanter är inte oväntat. Frågan är hur kraven slår mot utländska aktörer samt små företag.
Riksdagsledamoten Ann-Charlotte Hammar Johnsson menar i sin debattartikel att denna typ av krav helt går på tvärs mot den allmänna politiska viljan att få fler företag att delta i upphandlingar:
– Civilministern laddar en hel ”bredsida” mot svenskt näringslivs möjligheter att göra affärer med våra kommuner och landsting.
I inlägget (som också undertecknats av riksdagsledamöterna Anders Ahlgren, Said Abdu och Penilla Gunther) beskrivs regeringens förslag om tvingande krav som försvårande och fördyrande:
– Situationen gör att ett minskat antal företag kommer att delta i upphandlingar och kostnaderna kommer att öka i takt med att företag i branscher slås ut och mångfalden av leverantörer minskar.
De fyra vill se dialogupphandlingar, funktionsupphandlingar och frågeunderlag som borgar för att en mångfald av företag kan delta. Bara på så sätt hittar det offentliga bästa priserna och de bästa lösningarna för våra gemensamma skattemedel.
Ulf Lindberg, näringspolitisk chef på Almega, är inne på samma linje. Han menar att offentlig upphandling ska inriktas på att köpa bästa möjliga kvalitet till bästa möjliga pris.
– Det gynnar medborgarna och näringslivet.
Frågan blir varför ansvarig minister/Ardalan Shekarabi för området offentlig upphandling inte först låtit göra en konsekvensanalys av det aktuella förslaget om att upphandlande myndigheter ska ta sociala hänsyn vid offentlig upphandling och som främst tycks gälla att skapa arbetstillfällen för långtidsarbetslösa och praktikplatser. I en nyligen publicerad debattartikel i Dagens Industri har han också lanserat förslaget tillsammans med VD för Skanska, dvs. landets största bygg- och anläggningsföretag. Bortsett från att Skanska tidigare deltagit i olaglig anbudssamverkan eller så kallade anbudskarteller vid offentlig upphandling (vem minns inte asfaltkartellen) legitimerar därmed Shekarabi en av många leverantörer på bygg- och anläggningsområdena som således favoriseras framför konkurrenterna. Utspelet bör även ses mot bakgrund av upphandlingslagstiftningens krav på likabehandling av leverantörer. I sakfrågan om att ta nämnda hänsyn vid upphandling har också stora företag, inte minst Skanska, betydande fördelar (ekonomiskt och resursmässigt) framför små och medelstora företag och som statsmakterna i olika sammanhang velat värna om. Därför är det lätt att hålla med om invändningarna från olika parter (Almega, Företagarna m.fl.) mot förslaget och att detta diskriminerar små och medelstora företag och begränsar konkurrensen till nackdel för brukare/konsumenter och skattebetalare. Givetvis bör statsmakterna också ge svar på hur man ser på en leverantör som i upphandlingssammanhang redan gjort betydande åtaganden som rör sociala krav. En annan fråga är hur man ska lösa problem som följer av att en leverantörs avtal löper ut och som tidigare gjort sociala åtaganden mot den upphandlande myndigheten. Detta kan bli ett särskilt problem på upphandlingsmarknader, dvs. varu- och tjänsteområdet där det allmänna svarar för större delen av marknadsomsättningen eller leverantörernas intäkter.
Ännu har ingen myndighet kommenterat förslaget. Det kan bero på att vi ännu inte sett något lagförslag. Förhoppningsvis är det inte så att statsmakterna ännu en gång kommer med ett “börförslag” som lämnar utrymme för diverse tolkningar och i slutändan kaos. Förhoppningsvis kommer Konkurrensverket att analysera förslaget om det blir mera konkret. Men det är ju alltid en fördel om myndigheten tar eget initiativ och analyserar förslaget från konkurrenssynpunkt. Detta sagt med hänsyn till den mindre sannolikheten att den planerade och beslutade stödmyndigheten på upphandlingsområdet gör (eller kan göra) en sådan analys.