I ansökningarna om upphandlingsskadeavgift till förvaltningsrätten lyfter Konkurrensverket fram att universitetet gjort en stor mängd direktupphandlingar och ser det som försvårande att det skett under en begränsad period de senaste två åren.
I många fall handlar det om muntliga avtal utan dokumentation inom universitetets många förgreningar av fakulteter och institutioner.
En uppgift i underlaget till domstolen är att hela 40 procent av de anställda har mandat att göra inköp i en mycket decentraliserad organisation.
Lunds universitet har uppgett att man är det enda lärosätet som inte gör förenklade upphandlingar vid en central upphandlings- och inköpsfunktion.
-Vi har inte granskat andra lärosäten, men Lunds universitet uppger själva att organisationen är decentraliserad i en jämförelse och det kräver en god intern styrning och kontroll, säger Kristoffer Sällfors, processråd på Konkurrensverket.
I en av Konkurrensverkets skrivelser ges överlag en mycket dyster bild av hur lärosätet arbetar med ekonomi och inköp.
Ett par exempel är att ekonomisektionen saknar övergripande kontroll av de inköp och upphandlingar som genomförs och att olika system för diarieföring försvårar uppföljning och överblick av inköp.
De fyra områden som Konkurrensverket tar till domstol omsluter totalt över fem miljoner kronor för inköp av budtjänster, byggvaror, resor och konferenser.
-Det handlar om många enskilda inköp som tillsammans blir betydande belopp över direktupphandlingsgränsen. Vi menar att universitetets inköp har principiell betydelse kring hur mindre kontrakt ska räknas samman, säger Kristoffer Sällfors.
-Det finns enstaka vägledande avgöranden som Slussenfallet i Högsta förvaltningsdomstolen, men vi tror även att Lundärendet kan få betydelse för hur LOU ska tillämpas.
Lunds universitet har inte besvarat en förfrågan om att ge kommentarer, men uppger för Konkurrensverket att en genomlysning pågår kring avtalstrohet gällande ingångna ramavtal samt att inköpsorganisationen ska få ökade resurser.
