Sedan Högsta förvaltningsdomstolens banbrytande avgörande i HFD 2011 ref 29 avseende talerätt för negativt berörd leverantör i överprövningsmål, har såväl kammarrätterna som Högsta förvaltningsdomstolen bedömt och utvecklat rättsläget avseende talerätt och närliggande frågor i ett stort antal avgöranden. Det är tydligt att en vinnande anbudsgivare har möjlighet att försvara sitt anbud i en överprövning som innehåller yrkande om att dennes anbud ska förkastas genom rättelse i form av en ny utvärdering. Det har dock inte varit klart vilka ramar som finns för denne parts yrkanden, det vill säga om det är möjligt att föra in egna yrkanden i processen och av vilken karaktär dessa kan vara i sådant fall.
Högsta förvaltningsdomstolen har i ett avgörande den 30 april 2013 förtydligat frågan avseende partsställning och talerätt i upphandlingsmål. Bakgrunden till avgörandet var att en anbudsgivare ansökt om överprövning av en upphandling som Stockholms stad genomfört och yrkat att vinnande anbudsgivarens anbud skulle förkastas i en ny anbudsutvärdering. Staden medgav yrkandet. I enlighet med HFD 2011 ref 29, fick den vinnande anbudsgivaren, EuroPark Svenska AB (”EuroPark”), yttra sig i processen. Så långt var situationen inte särskilt unik ur ett upphandlingsprocessuellt perspektiv. Dock framförde EuroPark ett stort antal yrkanden som innebar:
- att förvaltningsrätten interimistiskt skulle besluta att Stockholms stad inte skulle få fatta nytt utdelningsbeslut förrän förvaltningsrätten beslutat något annat (1),
- att domstolen, om utgången i målet gick EuroPark emot, skulle förordna att beslutet om förbud att meddela ett nytt tilldelningsbeslut skulle gälla fram till dess att frågan om bolagets anbud skulle förkastas eller inte hade avgjorts genom en lagakraftvunnen eller till dess att tiden för överklagande av förvaltningsrättens dom har löpt ut (2),
- att förvaltningsrätten skulle avslå ansökan om överprövning (3) samt
- att förvaltningsrätten skulle fastställa att EuroParks anbud uppfyller samtliga skall-krav, att fattat tilldelningsbeslut var korrekt och att detta inte skulle ändras (4).
Såväl förvaltningsrätten som kammarrätten avvisade EuroParks samtliga yrkanden med hänvisning till att det av HFD 2001 ref 29 inte gick att utläsa att EuroPark intog sådan partsställning i målet att dess yrkanden kunde prövas.
Högsta förvaltningsdomstolen delade upp EuroParks yrkanden i olika kategorier; dels de två yrkanden som innebar krav som direkt hänförde sig till ansökningens innehåll, nämligen att ansökningen skulle avslås och att det skulle fastställas att Europarks anbud uppfyllde samtliga krav m.m., dvs. yrkandena 3-4, dels de två yrkanden vars syfte var att säkerställa att staden skulle hindras att omedelbart verkställa ett eventuellt motgångsbeslut när domstolen skilt målet ifrån sig, yrkandena 1-2.
Enligt domstolen var de två ”yrkanden” som hänförde sig till ansökningens innehåll, dvs. yrkandena 3-4, att se som en sammanfattning av EuroParks bemötande av vad som anförts mot dess anbud. De var alltså uttryck för Europarks inställning till ansökningen och borde därmed ha hanterats på samma sätt som allmänt gäller i fråga om en motparts redovisning av sin ståndpunkt i ett mål. Här var enligt HFD fråga om ”bemötande av vad som anförts mot bolagets anbud”.
Förvaltningsrätten skulle följaktligen inte ha avvisat dem. De övriga två yrkandena kunde däremot inte ses som en del av Europarks argumentation mot uppgifterna i ansökningen, utan avsåg självständiga frågor som förvaltningsrätten inte hade möjlighet att pröva i målet. Förvaltningsrätten hade alltså fog för att avvisa dessa två yrkanden. (Eftersom förvaltningsrätten och kammarrätten hade avgjort frågan om överprövning av upphandlingen och kammarrättens dom vunnit laga kraft, avskrevs målet.)
Av detta avgörande kan således utläsas att den part som får yttra sig över en ansökan om överprövning i egenskap av negativt berörd part, det vill säga när denna parts anbud är föremål för överprövning, får föra fram yrkanden som bemöter det som anförts mot dess egna anbud, till exempel att ansökan om överprövning ska avslås och att rätten ska fastställa att vinnande anbud är fullständigt eller att tilldelningsbeslut är korrekt. Däremot kan denna part inte lägga fram yrkanden som inte har samband med det som anförts i ansökan om överprövning. Domstolen har därmed tydliggjort vad som kan yrkas av negativt berörd part.
Enligt vår mening är det mycket positivt att Högsta förvaltningsdomstolen fortsätter att meddela prövningstillstånd för upphandlings- och förvaltningsprocessrättsliga frågeställningar och utvecklar gränserna för talerätt och partsställning i överprövningsmål. Beslutet är därför ytterst välkommet. Det finns dock fortfarande några frågor som saknar tydligt svar, t.ex. om en negativt berörd part får föra fram yrkanden avseende skada eller eventuella brister i överprövande bolags anbud. Även om vi tolkar det refererade beslutet som att det inte är möjligt har vi inte sett HFD:s uttalande i frågan. Vi välkomnar därför ytterligare rättspraxis i detta avseende från Högsta förvaltningsdomstolen.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer