Att vara eller inte vara självständig – det är frågan Rättsfallsanalys Christian Härdgård och My Becher, Advokatfirman Delphi, refererar en ny dom från Högsta förvaltningsdomstolen som behandlar bedömningen av en upphandlingsskadeavgifts storlek samt definitionen av en upphandlande myndighet. Delphi har tidigare redogjort för kammarrättsavgörandet.
Stärkt skydd för visselblåsare även inom offentlig upphandling Juridisk krönika Den 23 april presenterade EU-kommissionen ett förslag om ny lag för att stärka skyddet för visselblåsare. Förslaget utgör ett direktiv med miniminormer om rapportering och hantering av anmälningar om olaglig verksamhet eller lagmissbruk av unionsrätten, även inom upphandlingsområdet, och om skydd av visselblåsare, skriver Christian Härdgård och My Becher.
EU-dom om uteslutning på grund av konkurrensbrott Rättsfallsanalys Reglerna om så kallad self-cleaning innebär i korthet att även om en leverantör omfattas av en uteslutningsgrund, så kan leverantören agera så att denne inte kan uteslutas. Mikael Dubois och Martina Sterner, Hamilton Advokatbyrå, analyserar en EU-dom som innefattar flera centrala frågor om uteslutning och self-cleaning.
Sekretess för anbud – anbudsgivare bedöms olika? Juridisk krönika Hur viktig är anbudsgivarens egen uppfattning för den upphandlande myndighetens sekretessprövning av ett anbud? Fredrik Linder och Mikael Dubois, Hamilton Advokatbyrå, anser – inte minst med beaktande av Högsta förvaltningsdomstolens praxis – att den i vissa fall kan ha avgörande betydelse.
HFD godkänner Tekniska verkens direktupphandling Rättsfallsanalys Högsta förvaltningsdomstolen upphävde underrätternas avgöranden om Tekniska verken. Joakim Lavér och Mimi Söderblom, Snellman Advokatbyrå, analyserar domen som många upphandlare har väntat på.
Osäkert om hur ansvar fördelas vid gemensam upphandling Juridisk krönika Att upphandlande myndigheter samarbetar för att genomföra enskilda upphandlingar är en vanlig och effektiv metod för att nå ekonomiska och organisatoriska fördelar under upphandlingsprocessen. Trots detta råder osäkerhet kring hur ett tillfälligt gemensamt samarbete får utformas och hur ansvarsfördelningen mellan myndigheterna kan se ut utan att det upphandlingsrättsliga regelverket träds förnär, skriver Erik Gadman och Sven Olsson, Hannes Snellman advokatbyrå.
Mer makt åt brukarna Juridisk krönika I den här krönikan reflekterar Johan Stern och Björn Bergström på Ramberg Advokater kring möjligheterna av att förskjuta fokus från utvärdering av anbud, som ibland kan vara svår att göra eftersom alla leverantörer ser lika ut på papperet, till att i stället ge mer betydelse för en löpande utvärdering av de faktiska tjänsterna eller den utrustning som köpts in.
Innovationspartnerskap kräver vägledande rättspraxis Juridik Intresset för innovationsfrämjande upphandling växer, men många vet inte hur innovationer upphandlas, konstaterar Emily Tomas da Costa och Angelica Ström på Setterwalls Advokatbyrå. För att innovationspartnerskapet ska få genomslag i praktiken krävs därför en vägledande rättspraxis.
Så bedöms krav som samtidigt regleras i lagen Rättsfallsanalys Björn Bergström och Victor Pålsson Lundell, Ramberg Advokater, refererar en ny dom från Kammarrätten i Jönköping som behandlar frågan om vad som gäller när ett krav i en upphandling samtidigt regleras i lagen om offentlig upphandling.
Öppna it-system leder till bättre offentliga affärer Juridik Kammarrätten i Sundsvall konstaterade nyligen att det kan strida mot LOU att kräva att en teknisk lösning som upphandlas ska kunna integreras i det befintliga it-systemet. Rättsfrågan är inte på något sätt unik, den har prövats tidigare. Ändå drabbas upphandlande myndigheter fortfarande av inlåsningseffekter i offentlig upphandling, trots att det finns relativt enkla metoder för att undvika problemen.
Kan man avropa varor från ramavtal som inte finns med i prislistan? Rättsfallsanalys Martin Bogg och Hampus Stefansson, Advokatfirman Delphi, refererar en ny dom från Kammarrätten i Göteborg som behandlar frågan vad som ska anses ingå i ett ingånget ramavtal och om det är möjligt att avropa varor och tjänster som inte fanns i leverantörens ursprungliga prislista.
Upphandling eller bidrag? Vem mottagaren är kan avgöra Juridisk krönika Enligt en rapport från SCB uppgick bidrag och transfereringar från offentlig sektor till ideella föreningar och organisationer till cirka 41 miljarder kronor 2013. Många bidrag är förenade med villkor för vad bidraget ska användas till. Så när slutar ett bidrag att vara ett bidrag och bli ett upphandlingspliktigt kontrakt? Martin Bogg och Hampus Stefansson, Advokatfirman Delphi, diskuterar var gränsen går.
Leverantörsbyte under upphandlingens gång Juridisk krönika Leverantörsbyten vid fusioner och förvärv under avtalstiden är reglerat i upphandlingslagarna. För motsvarande situationer under upphandlingens gång finns emellertid ingen sådan reglering. Fredrik Linder och Mikael Dubois, Hamilton Advokatbyrå, anser att de principer som gäller under avtalstiden i detta avseende även bör gälla under upphandlingen.
Utvärdering av referenser – inte bara vid intellektuella tjänster Rättsfallsanalys Erfarenhet och kompetens hos en leverantörs personal kan vara avgörande för fullgörandet av ett kontrakt. Men bedömningen av referenser måste syfta till att fastställa det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet och därför är det viktigt att den upphandlande myndighetens frågor anpassas därefter. Mikael Dubois och Martina Sterner, Hamilton Advokatbyrå, analyserar en dom från Kammarrätten i Stockholm där referenstagning var tillåten i utvärderingsfasen.
Förlängd avtalsspärr vid överprövning i vissa delar Juridisk krönika Det kan vara svårt att avgöra hur den förlängda avtalsspärren förhåller sig till de delar av en upphandling som inte är föremål för överprövning. Ett sätt att få ett svar på om det går att teckna avtal för dessa områden är att framställa ett yrkande om att den förlängda avtalsspärren ska upphävas, skriver Erik Gadman och Mimi Söderblom, Hannes Snellman Advokatbyrå, i en krönika.
