Ett stormöte om PPDS (Public Procurement Data Space) och digitalisering hölls 22 februari, men tycks inte ha fört Sverige närmare det EU-samarbete som inleddes ifjol.
Från Regeringskansliet lyfts snarare invändningar.
”Regeringen har inte tagit ställning i frågan om svensk anslutning till PPDS. PPDS öppnade för anslutning i september 2024, det finns ingen deadline för anslutning och i dagsläget är det fyra som är anslutna.”, skriver Regeringskansliet via Erik Slottners pressekreterare i ett mejl till Upphandling24 som orientering av situationen.
I december agerade SKR, Svenskt näringsliv och Almega genom en debattartikel i Dagens Samhälle om fördelar för Sverige att aktivt samarbeta om PPDS.
Organisationerna ser PPDS som en möjlighet att kvalitetssäkra Sveriges upphandlingsdata och få ökad kunskap om inköpsmönster.
– SKR, Svenskt Näringsliv och Almega är alla måna om att svenska beslutfattare, på såväl central som lokal nivå, har det bästa tänkbara beslutsunderlaget när de fattar beslut som berör den offentliga affären. Detta var bakgrunden till vår gemensamma debattartikel, förklarar Robin Anderson Boström, förbundsjurist på SKR, Sveriges kommuner och regioner.
Han tillägger:
– Utan en aktiv medverkan med PPDS finns en överhängande risk att svenska förhållanden missrepresenteras. Genom att ansluta till PPDS kan svenska representanter föra en aktiv dialog avseende relevanta datamängder och gemensamt med EU arbeta för ständigt bättre datakvalitet.
Robin Anderson Boström ser en fara med att ett svenskt beslut dröjer – även om anslutningen är frivillig och det saknas en ”hård deadline”.
– Dock är det så att desto längre tiden går desto mer fylls PPDS med data som potentiellt missrepresenterar svenska förhållanden. Sen finns det de facto deadlines för att ansöka om bidrag från EU till stöd för ett anslutningsprojekt. Det är inte säkert att dessa bidrag finns kvar om man ansluter vid ett senare tillfälle, säger han.
Det möte som hölls nyligen med Upphandlingsmyndigheten som värd var tänkt att lösa upp de svenska knutar i diskussioner om fördelar och utmaningar med PPDS. Medverkade gjorde bland annat flera myndigheter samt EU-kommissionen.
Men Regeringskansliets summering är inte direkt positiv:
”Deltagarna vid mötet framförde bl.a. att en anslutning skulle innebära att en möjlighet för Sverige att kvalitetssäkra data som visa i PPDS. Nu går det enbart att se data från TED (EU-kommissionens upphandlingsverktyg) men den är inte kvalitetssäkrad. Det framfördes även att PPDS visualiserar statistik på ett bra och enkelt sätt att ta till sig.
Deltagarna vid mötet var frågande till om tjänsten bidrar med något mervärde utöver statistiktjänsten som Upphandlingsmyndigheten tillhandahåller och ifall värdet av en anslutning motiverade resurserna som skulle krävas för en anslutning. Det framfördes även en synpunkt att Sveriges prioritering i första hand borde vara att hitta standard för hur vi strukturerar inköps-/upphandlingsdata för att sedan göra en användning av t.ex. AI-lösningar för insamling och i förlängningen aggregering på EU-nivå.”
Robin Anderson Boström är en aning förvånad över den beskrivning som ges av Regeringskansliet.
– Min bild är inte att de närvarande på mötet ifrågasatte mervärdet. Upphandlingsmyndigheten var positivt inställd men kan inte agera om de inte får ett uppdrag. Vidare uttryckte sig Svenskt Näringsliv, Adda och Falkenbergs kommun positivt om en anslutning till PPDS. Resterande av de närvarande var inte tillräckligt insatta i ämnet för att uttrycka sig i någon riktning. Jag kommer inte ihåg någon som var negativ.
Han vänder sig mot att det skulle vara en prioriteringsfråga och framhåller Finland – som kombinerat PPDS-anslutning med arbetet att skapa en ”öppen vy” för över offentlig upphandling – som förebild.
– Givetvis är en större satsning på digitalisering och standardisering av de offentliga inköpen i Sverige mer behövlig än en anslutning till PPDS. Dessa två saker är dock inte inbördes utbytbara utan skulle i den bästa av världar komplettera varandra, som i Finland, säger Robin Anderson Boström.
