Återstår gör regeringsbeslut om förordningar så att regelverket i sin helhet finns på plats. En förordning ska reglera Bolagsverkets uppdrag kring att utföra de kontroller som upphandlande myndigheter efterfrågar.
I en redovisning till regeringen för drygt en månad sedan gav Bolagsverket en lägesbild av arbetet med att bygga upp ”SRK”, samordnad registerkontroll, och flaggade för problem med situationer där upphandlande organisationer inte sköter sina åtaganden kring informationssäkerhet och sekretess.
– Vi hoppas att några av de medskick vi gjorde i delrapporten kommer att omhändertas i den nya förordningen. Exempelvis en möjlighet för att ha en successiv anslutning av upphandlande organisationer, och att Bolagsverket får mandat att stänga av organisationer som använder kontrollfunktionen på ett otillbörligt sätt, säger Sara Söderholm, ansvarig enhetschef på Bolagsverket.
Riksdagsbeslutet förra veckan reglerar olika ändringar av upphandlingslagarna från 1 juli för att kunna erbjuda registeruppgifter med en samordnad lösning.
Skiljelinjen i riksdagsdebatten gick inte om behovet av registerkontroll – utan mer om innehållet och dess påverkan på tidsplanen.
– Vi vill att kontrollen ska omfatta samtliga uppgifter som skulle kunna leda till uteslutning enligt de obligatoriska och frivilliga uteslutningsgrunderna, sade Gunilla Carlsson, Socialdemokraterna.
Jan Ericson, Moderaterna, kontrade:
– Det är viktigt att få något på plats så att det händer någonting. Om vi ska gå igenom allt och stoppa in alla möjliga tänkbara uppgifter i de här systemen kommer det att ta väldigt lång tid innan det här kommer på plats.
Socialdemokraterna tog frågan om att registerkontrollen ska omfatta alla uteslutningsgrunder till omröstning men förlorade stort – 148 mot 200 – sedan Centerpartiet ställt sig på regeringens sida.
Åsa Edman
Det bidde en tumme. Vi behöver betydligt mer myndighetsinformation om funktionen på Bolagsverket ska bli något verkligt stöd i kampen mot välfärdsbrotten i upphandlingar och offentliga avtal.