Remissvaren på grönboken om en modernisering av EU:s politik för offentlig upphandling fortsätter att strömma in. Almega accepterar att offentlig upphandling i vissa fall användas för att uppnå samhällspolitiska mål. Det grundläggande är dock att affären alltid ska stå i fokus.
– Flera av förslagen i EU:s grönbok skulle innebära spiken i kistan för affärsmässig upphandling, säger Ted Ekman, näringspolitisk expert på Almega.
Tjänsteföretagens organisation Almega säger nej till en förenklad upphandlingsordning vid lokala och regionala myndigheters tilldelning av relativt små kontrakt. Motiveringen är att detta skulle medföra negativa effekter i form av minskad insyn, rättssäkerhet och en risk för ökad godtycklighet.
Krav som inte är kopplade direkt till upphandlingen – på till exempel anställningspolitik och personalsammansättning – avvisas. För att underlätta för små företagare att lämna anbud vill Almega att upphandlande myndighet själv ska kunna inhämta sådana uppgifter om leverantören som finns hos andra myndigheter.
Konkurrensverket konstaterar att grönboken innehåller mål med offentlig upphandling som står i konflikt med varandra. Verket hittar också konstateranden som saknar underlag och menar att många frågor inte kan få ett utförligt svar utan en grundligare konsekvensanalys. Till åsikterna hör också att det ursprungliga målet med upphandlingsreglerna – att öka effektiviteten i de offentliga utgifterna – måste framgå tydligare.
Almegas utgångspunkt när det gäller reglerna kring offentlig upphandling är att dessa är bra.
– Det är tillämpningen av lagarna som brister. En ökad dialog med näringslivet skulle medföra en bättre förståelse och förtroende mellan parterna.
Konkurrensverket understryker vikten av att inte komplicera regelverket ytterligare. För att förebygga intressekonflikter förordas förbättrad insyn i upphandlingsförfarandena istället för ökad detaljreglering på EU-nivå.
