Den största branschorganisationen för tjänsteföretag, Almega, har varit kritisk ända sedan regeringen flaggade för att den skulle föreslå kollektivavtalsliknande krav i upphandlingslagarna.
– Vi har ett konstruktivt förhållningssätt och vill också få bort orimliga villkor och oseriösa aktörer, men att använda sig av kollektivavtalsliknande krav kommer att göra att färre företag väljer att delta i upphandlingar, säger Stefan Holm, näringspolitisk expert på Almega.
Han tycker att det var självklart att regeringen nu tagit bort de obligatoriska kraven på tjänstepension och försäkringar.
– Det är en nödvändighet eftersom de strider mot LOU. Samtidigt finns kravet kvar som en möjlighet och det är inte bra.
Stefan Holm ser stora problem med de kollektivavtalsliknande kraven.
– Regeringen vill styra kraven i varenda upphandling oavsett bransch. Det kommer att komplicera även för dem som har kollektivavtal. Det kommer också att försvåra branschglidning och försvåra i branscher som har många olika kollektivavtal. Dessutom kommer det att innebär att små företag får det svårare än stora företag att delta i upphandlingar.
Han säger sig också vara trött på att alltid höra samma exempel när problembilden ska definieras.
– Vi får alltid höra om problem med färdtjänsten och att det är låga löner. Men det beror ju på en dåligt genomförd upphandling. Lös det problemet, i stället för att införa krav som blir till hinder för seriösa företag. Vi har inga problem med att det ska gå att ta sociala hänsyn, men det regeringen gör nu är att göra en goldplating på de regler man behöver ta enligt EU:s direktiv.
Enligt Stefan Holm finns det betydligt bättre alternativ.
– Regeringen hade kunnat lyssna mer på branscherna och bland annat lägga förslag om att använda sig av branschetiska regler som till exempel finns inom städ, bemanning och bevakning. Det skulle också gå att välja andra kriterier än att upphandla till lägsta pris, eller helt slopa upphandlingar på pris. Bland våra medlemsföretag är det bara 44 procent som lägger anbud i offentliga upphandlingar, trots att vi har enormt många tjänsteföretag anslutna. Det borde vara 90 procent av företagen som deltar, säger Stefan Holm på Almega.
Upphandlarjocke
Jag tror att det finns flera problem med det förslag till ny upphandlingslagstiftning som regeringen lagt fram. Vad gäller frågan om kollektivavtalsliknande villkor och krav på lägsta löner m.m. så tror jag dock att det som kommer bli svårast har att göra med hur reglerna ska omsättas i praktiken och inte så mycket med att de skulle eller inte skulle bryta mot EU-rätten. Jag blir bara så jäkla trött när Holm plockar fram den gamla köphästen om att lägsta pris är boven i dramat. Det handlar om kravställningen och uppföljningen av dessa krav, inte valet av tilldelningsgrund. Jag skulle vilja se Holm genomföra en upphandling innan han börjar gnälla igen. Branschetiska regler låter ju också fint, sånt som företag kan välja fritt om de vill eller inte vill följa. Då kommer vi ju verkligen åt låga löner och dåliga arbetsvillkor.
Upphandlarjocke
”käpphäst” och inget annat. Autocorrect i telefonen visste visst inte vad det var för något.
Stefan Holm
Jag har tidigare varit kritiserad för att vara en stor vän av just lägstapris-upphandlingar. Nu är det tydligen tvärtom! I just exemplet med färdtjänstupphandling hade det varit en stor fördel om lägst pris inte hade varit viktigaste faktorn. Då hade fler kunnat konkurrera om kontraktet. Då hade vi kanske heller inte haft det här exemplet att hänga upp en ändring av LOU på. Håller du inte med? Ja, jag genomför gärna en upphandling tillsammans med dig, så jag vet hur jag ska gnälla framöver. Hör av dig!
Upphandlarjocke
Herre Jesus någon svarar! Då måste jag omedelbums pudla angående mina starka formuleringar i min ursprungliga kommentar. Det är bara det att jag haft en hel veck av uppslitande diskussioner om hur bra saker varit om bara tilldelningsgrunden lägsta pris inte använts/funnits. Du fick ta all den frustrationen, något jag givetvis ber om ursäkt för.
Men åter till frågan. Varför hade valet av en annan tilldelningsgrund lett till högre konkurrens och hur vet du det? Vilka kvalitetskriterier är det man skulle ha tillämpat, men som man alltså inte gjorde, och som hade haft effekten att fler leverantörer valt att delta? Och varför skulle vi i lag begränsa upphandlade myndighets möjligheter att välja vilka parametrar som den vill fästa vikt vid tilldelning av kontrakt? Vem gynnar det? Är inte det att styra upphandlingar ”oavsett bransch”? Jag är av den bestämda uppfattningen att kvalitet inte har något med valet av tilldelningsgrund att göra och att det inte finns några quick fixes i det avseendet för att få ”rätt” leverantör. Nyligen har jag ju dessutom fått vatten på min kvarn i och med att Konkurrensverket släppte sin rapport på ämnet.
Om ni och era medlemmar nu är överens med regeringen om att vi ska försöka hindra att företag konkurrerar med oschyssta villkor för att vinna offentliga kontrakt, hur ska då icke bindande åtaganden faktiskt uppnå detta?