Det var i onsdags som civilminister Ardalan Shekarabi (S) lämnade beskedet att hela processen med nya LOU förskjuts.
Alejandro Firpo, politiskt sakkunnig på Finansdepartementet, säger till Upphandling24 att regeringens förhoppning är att direktiven ska kunna träda i kraft så snart som möjligt.
– Detta kan innebära den 1 januari 2017 men det kan också bli en tidigare tidpunkt än så, efter det att riksdagen under hösten 2016 slutbehandlat förslagen, säger Firpo.
Den exakta tidpunkten går dock inte säkert att yttra sig om, menar han, i synnerhet inte eftersom regeringen ännu inte har fått Lagrådets yttrande.
– Regeringens ambition är dock att det ska kunna bli tidigare under hösten. Den mer exakta tidpunkten är något regeringen får ta ställning till under det fortsatta arbetet med propositionen.
Nuvarande LOU kommer fortsätta gälla tills den upphävts. Däremot kan vissa delar ändå komma att tillämpas trots att de ännu inte är lagstiftade.
– Efter att genomförandefristen för ett EU-direktiv löpt ut kan emellertid direktivet under vissa förutsättningar bli tillämpligt direkt. Förutsättningarna för sådan direkt effekt är bland annat att bestämmelserna i direktivet är ovillkorliga och tillräckligt precisa samt att de ger enskilda personer rättigheter, säger Alejandro Firpo och fortsätter:
– När förutsättningarna uppfylls följer av EU-domstolens praxis att enskilda personer i domstol kan åberopa direktivet mot staten, dock inte mot en enskild. EU-domstolen har också, när vissa villkor varit uppfyllda, godkänt att enskilda personer kan få skadestånd för direktiv som har införlivats för sent.
Jurister som Upphandling24 pratat med anser att förseningen gör att Sverige riskerar böter.
– Det är olyckligt att den nya upphandlingslagstiftningen nu blir ordentligt försenad. Detta innebär bland annat att Sverige riskerar att få böter utdömt av EU-domstolen för försening i införlivandet av de nya upphandlingsdirektiven, säger Fredrik Linder, advokat på Hamilton Advokatbyrå.
Alejandro Firpo bekräftar läget – genomförs inte direktiven inom den utsatta tidsfristen kan Sverige förpliktas att betala böter i form av en klumpsumma eller ett vite.
– Det är alltså riktigt att Sverige kan riskera sanktioner på grund av att direktiven genomförs för sent. Det är därför naturligtvis mycket angeläget att direktiven blir genomförda i svensk rätt så snart som möjligt.
Har Sverige begärt uppskov från EU-kommissionen?
– Nej. Vi har fram till helt nyligen arbetat mycket hårt för att hinna genomföra direktiven i tid och har nyligen tvingats konstatera att detta inte kommer att vara möjligt.
Kan det bli aktuellt nu?
– Om och i så fall vilka ytterligare åtgärder som ska vidtas med anledning av den förutsedda förseningen är något vi nu får anledning att överväga, säger Alejandro Firpo.
