Det blir ingen ny LOU, LUF eller LUK i april. Lagrådet är ännu inte klara med sin granskning, erfar Upphandling24. Senast i april 2016 skulle de nya EU-direktiven om upphandling och koncessioner ha varit införda i svensk lag.
Regeringen beslutade i juni 2015 att lämna sin lagrådsremiss till Lagrådet. Detta avsåg en ny lag om offentlig upphandling, en ny lag om upphandling runt försörjningssektorerna samt ett förslag på en helt ny lag om upphandling av koncessioner. Allt detta i syfte att föra in de nya direktiven för offentlig upphandling som det beslutades om våren 2014.
I dag står det klart att den tidslinje som tidigare varit aktuell inte längre är det. Lagrådet kommer att ta den tid de behöver för att bearbeta remissen och nu dröjer alltså deras yttrande. Därför förskjuts även möjligheten att jobba med propositionen som riksdagen skulle ha fått, behandla och besluta om.
Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet
Vad är det som har hänt?
– Vi fattade beslut om lagrådsremissen i juni 2015 och skickade den till Lagrådet då. Vi kan konstatera att vi ännu inte fått något yttrande och det är inte heller klart hur omfattande synpunkterna kommer att vara från dem, säger Ardalan Shekarabi.
Vad är konsekvensen av fördröjningen?
– Lagrådets yttrandet är ju så klart en förutsättning för att skapa en proposition. Eftersom vi inte fått yttrandet så kan vi också konstatera att det inte kommer vara möjligt att skapa propositionen i tid som det var tänkt den 18 april i år.
Kommer förseningen som en överraskning?
– Vi måste ju respektera Lagrådet och den tid det tar att hantera remissen. Det är viktigt att detta blir rätt. Sverige har jobbat jättehårt för att hinna med i tid men två års frist är ganska kort tid för att vara just Sverige med tanke på att detta är mandatperiodens mest omfattande lagstiftning. Den har också en omfattande effekt på både leverantörer och offentlig sektor. Att förutse alla problemställningar som ändringar kan ge är ingen lätt uppgift.
Vilken ny tidslinje jobbar ni efter nu?
-Målsättningen från vår sida är att vi ska lämna ifrån oss en proposition under våren, vår bedömning är att det innebär i slutet av april. Det innebär i så fall att riksdagen kan hantera och besluta om propositionen under hösten i år. Det medför att lagen kan träda i kraft den 1 januari 2017, säger Ardalan Shekarabi.
UH24 har pratat med jurister om förseningens eventuella konsekvenser
– Det är olyckligt att den nya upphandlingslagstiftningen nu blir ordentligt försenad i förhållande till EU:s deadline den 18 april 2016. Detta innebär bl a att Sverige riskerar att få böter utdömt av EU-domstolen för försening i införlivandet av de nya upphandlingsdirektiven. Vissa delar av direktiven kan bli tillämpliga för upphandlingar som påbörjas från och med den 18 april i år enligt principen om direkt effekt. Detta kan få praktisk betydelse för de delar av direktiven som skapar nya rättigheter för leverantörer i förhållande till nuvarande upphandlingslagstiftning, säger Fredrik Linder, advokat på Hamilton Advokatbyrå.
– Det är mycket olyckligt att det blir en så lång försening. Många aktörer har ställt in sig på att de nya reglerna ska börja att gälla redan nu under våren. Förutom att Sverige riskerar böter för en försenad implementering hamnar vi i ett rättsosäkert läge där det kommer att uppstå frågor om vad som faktiskt ändå gäller, t.ex. vilka artiklar i direktiven som har direkt effekt. Att lagrådsremissen dröjer så länge kan också indikera att Lagrådet har vissa synpunkter eller betänkligheter kring vissa förslag, säger advokat Joakim Lavér, Hannes Snellman.
– Det är beklagligt att direktiven genomförs försent igen. Särskilt som arbetet med genomförande började redan i september 2012. Nu får vi en period med osäkerhet om vad som ska gälla, där frågor om vilka bestämmelser som har direkt effekt och således kan åberopas av enskilda redan efter den 18 april 2016, uppstår. Det var en besvärlig tid förra gången vi var sena och lär bli det nu också. Det är svårt att tycka till om förseningen i sig eftersom jag inte vet något om anledningen till den. Det har ju presenterats tillkommande förslag under hösten och om det är dessa som är anledningen till förseningen tycker jag att det hade varit bättre att avvakta med dessa och genomföra de obligatoriska delarna med högsta prioritet, säger advokat Anna Ulfsdotter Forssell, Advokatfirman Delphi.
Artikeln uppdateras löpande. Kommentera gärna artikeln i kommentarerna här nedan vad du tror detta innebär.
