I årets enkät instämde 57 procent av tillfrågade kommunföreträdare i påståendet att offentlig upphandling fungerar opartiskt i kommunerna.
Det är en minskning med 6 procentenheter från Statskontorets motsvarande undersökning 2013 och med 22 procentenheter jämfört med Linnéuniversitetets undersökning 2008.
Årets enkät bygger på närmare 2000 svar där Statskontoret ställde frågan till nio ”roller” i varje kommun – bland dem upphandlingschef och chefsjurist.
– Av våra enkätsvar framgår att det är fler idag än tidigare som anser att den offentliga upphandlingen inte sker på ett tillräckligt opartiskt sätt. Det kan vara ett uttryck för en ökad medvetenhet kring de risker för korruption som föreligger men det kan också vara ett uttryck för nya utmaningar som följer i kölvattnet av uppdaterade upphandlingsregler, kommenterar Johan Mörck, ansvarig utredare på Statskontoret.
I rapporten sätts fokus på den särskilda problematik som kan finnas i mindre kommuner.
– Det kan bland annat vara så att det finns få leverantörer, och att olämpliga vänskapsband mellan exempelvis kommunföreträdare och en leverantör riskerar att uppstå. Med det som utgångspunkt skulle man förvänta sig att opartiskheten är ett större bekymmer i dessa typer av kommuner.
– Det är en hypotes som våra enkätdata ger stöd till, bland mindre kommuner och landsbygdskommuner är 53 procent som instämmer helt eller till stor del i påståendet att den offentliga upphandlingen fungerar opartiskt i svenska kommuner. Motsvarande siffra i större kommuner eller kommuner nära dessa är 61 procent, säger Johan Mörck.
Statskontoret har utifrån rapporten tagit fram ett tiopunktsprogram för kommunernas arbete mot korruption.
