För första gången någon har någon undersökt vilka summor som så stor del av offentlig sektor betalat ut till olika leverantörer och vilken klimatpåverkan dessa inköp kan ha.
En inköpsanalys (pdf) framtagen av Upphandlingsmyndigheten, baserad på vad 276 kommuner, 21 landsting och 202 statliga myndigheter betalat ut till olika leverantörer under år 2014, visar att klimatpåverkan från dessa offentliga inköp är beräknad till cirka 14,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Utsläppen motsvarar de från cirka 6 000 000 bensinbilar, dubbelt så många som fanns i trafik år 2014.
– Vår analys ger offentlig sektor möjlighet att agera och ta medvetna beslut om vilka inköpsområden de kan lägga sina resurser. Dessutom ställa och följa upp hållbarhetskrav för att minska sin miljöpåverkan, säger Inger Ek, generaldirektör för Upphandlingsmyndigheten.
Klimatpåverkan anges i koldioxidekvivalenter (CO2-e) vilket betyder att måttet inkluderar många olika ämnen som påverkar klimatet.
Det är dessutom inte alla offentlig inköp. I sammanställningen, som gjorts med uppgifter från Double Check, saknas offentligt ägda bolag, 26 kommuner och ett antal statliga myndigheter.
Kategorin utrustning och material är inte den största posten i kronor räknat, med 90 miljarder kronor, men väl den största när det gäller klimatpåverkan med cirka 6,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
Den utgiftsmässigt största kategorin var Mark och byggnad, och den innehåller bygg- och anläggningsentreprenader, gatu- och fastighetsskötsel samt mark. Kategorin stod för cirka 162 miljarder kronor 2014. Den innehåller också en hel del konsulttjänster som har att göra med bygg och anläggning, såsom arkitekter och tekniska konsulter. Kategorin står för cirka 2,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
Störst klimatpåverkan per kostad krona är kategorin trycksatta gaser och industrigaser. Rapporten uppskattar att de stod för nästan 12 procent av klimatpåverkan men för endast 0,06 procent av inköpsvärdet.
“Gaser utvunna från atmosfären (bland annat) och trycksatta gaser, är mycket energikrävande att ta fram och trycksätta eller kyla. Det är gaser som används inom exempelvis sjukvården, så som ädelgaser för kylning av medicinteknisk utrustning, gaser till patienter, men även svetsgaser, gaser på tub till förbränning och till andra produktionsprocesser. Dikväveoxider inom sjukvården är också starkt klimatpåverkande när den släpps ut i atmosfären. Den påverkan – efter användningen – är inte medräknad här. Landstingen är en stor köpare av trycksatta gaser. Resultatet indikerar att en fördjupad undersökning av denna kategori bör göras”, står det i rapporten.
– De 12 största enskilda posterna i analysen står för 53 procent av klimatpåverkan. Av dessa är trycksatta gaser och industrigaser den enskilt största posten med en klimatpåverkan på 12 procent, berättar Jens Johansson, hållbarbetsspecialist vid Upphandlingsmyndigheten.
Upphandlingsmyndigheten arbetar också med att ta fram en inköpsanalys med integrerad klimatpåverkan, som ska kunna användas av enskilda organisationer. Denna kommer att presenteras under hösten.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer