Den nya bestämmelsen, som är en del av brottsbalken, röstades igenom med knapp majoritet i riksdagen tidigare i sommar.
Från 1 augusti gäller att den som ”vid utövandet av offentlig tjänst, offentligt uppdrag eller annan offentlig verksamhet, i strid med lag eller annan författning vidtar eller underlåter att vidta en åtgärd för att få en otillbörlig förmån eller för att någon annan ska få en sådan förmån, döms för missbruk av offentlig ställning till böter eller fängelse i högst två år”.
Vid grovt brott kan fängelse i upp till sex år bli aktuellt.
I en text på Upphandlingsmyndighetens webbplats beskrivs den nya bestämmelsen som en utvidgning av tjänstemannaansvaret.
Sedan tidigare kan offentligt anställda dömas för tjänstefel, men det gäller endast handlingar som omfattar myndighetsutövning och dit räknas inte offentlig upphandling.
Upphandlingsmyndigheten betonar att det krävs uppsåt för att dömas till missbruk av offentlig ställning.
– För den som utifrån sina förutsättningar gör sitt bästa för att tolka och följa tillämplig lagstiftning kommer det nya brottet inte att innebära någon skillnad i det vardagliga arbetet, säger Mattias Ljungkvist, jurist på Upphandlingsmyndigheten.
Statskontoret ger följande beskrivning:
”Enbart medvetna fel och ageranden som har genomförts med uppsåt ska kunna straffas. Straffrättsligt ansvar ska inte omfatta rena felbedömningar eller situationer där det är osäkert vad som utgör gällande rätt. Reglerna gäller endast för uppsåtligt åsidosättande av lag eller annan författning.”
Även Arbetsgivarverket har publicerat en analys med kommentarer och frågor och svar om det man kallar ett nytt tjänsteansvar.
Moderaterna har varit pådrivande för lagändringen och skriver på sin webbplats:
”I dag kan vissa ageranden vara straffbara, så som tjänstefel eller mutbrott. Men flera fall där någon missbrukar sin position är inte straffbart – till exempel missbruk av skattepengar eller fusk med en upphandling. Det är en lucka i lagstiftningen som Moderaterna nu täpper igen.”
Men den nya straffbestämmelsen har också fått kritik och där det särskilt från fackligt håll finns en oro för att det skapar en rädsla och tystnadskultur bland offentligt anställda
– Det är en viktig princip att lagar ska vara tydliga och förutsägbara men den nya lagen lever inte upp till det; det är svårt att förstå vad som räknas som missbruk av offentlig ställning. Det finns redan ett omfattande system för att hantera fel i tjänsten. Fler straff löser inte problemen – det kommer snarare att leda till osäkerhet, längre handläggningstider och en försiktighet som går ut över kvaliteten, säger Visions ordförande Veronica Magnusson i ett pressmeddelande.
Socialdemokraterna lanserade i riksdagsbehandlingen förslaget om en ventil för att bryta mot lagen i särskilda fall inom inköp där det handlar om kritiska tjänster eller varor.
Den pågående rättsprocessen om Region Stockholms direktupphandling av ambulanshelikoptrar, en otillåten direktupphandling, användes som exempel.
”Socialdemokraternas uppfattning är att det i en sådan situation vore orimligt om enskilda tjänstemän skulle kunna dömas till straffansvar.”, skrev sju socialdemokratiska riksdagsledamöter i en motion men utan att sedan få stöd av riksdagen
På debattplats i Dagens samhälle har Anders Ahlsson, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Stockholm, riktat kritik mot det utökade tjänstemannaansvaret och att det kan motverka sitt syfte i kampen om kriminella aktörer.
”Lagstiftaren behöver vara medveten om risken för att takten i arbetet mot välfärdsbrottslighet kan avstanna. Om lagen träder i kraft måste jag som förvaltningschef med arbetsmiljöansvar mana till försiktighet. Vi kan inte ta juridiska risker som sätter enskilda tjänstemän i oklara situationer innan rättspraxis är på plats.
Det går förvisso att tolka propositionen mer välvilligt. Men en årlig förväntan på 200 utredningar, 50 tingsrättsmål och 20 hovrättsprocesser skapar inte lugn. Frågan blir inte om tjänstemän faktiskt kommer att dömas. Om hotet om straffansvar upplevs som otydligt kan tjänstemän börja undvika svåra beslut. Vi får defensiva förvaltningar.”, skriver Anders Ahlsson.
