Att diskvalificera företag med kopplingar till ”skatteparadis” är inte tillåtet enligt svenska upphandlingslagar och EU:s regler. Efter en djupdykning i Kalmar kommuns policy för offentlig upphandling konstaterar Konkurrensverket att detta krav strider mot 1 kap. 9 § LOU.
– En kommun eller en annan upphandlande myndighet får ställa tydliga och välavvägda krav på det man köper, inklusive miljöhänsyn och sociala krav. Men det är viktigt att de samtidigt följer de regler och lagar som finns, säger Dan Sjöblom, generaldirektör vid Konkurrensverket.
I sin uppförandekod kräver Kalmar kommun att leverantörerna inte får ha någon koppling till företag baserade i så kallade skatteparadis. Detta eftersom bolag med sådana kopplingar har otillbörliga konkurrensfördelar med risk för snedvriden konkurrens.
Konkurrensverket konstaterar att det vid offentliga upphandlingar inte är tillåtet att ställa diskriminerande och olikbehandlande. Bedömningen är att Kalmar kommuns krav brister i både transparens och proportionalitet:
– Att ställa otydliga och långtgående krav på att inte ha koppling till ”skatteparadis” är inte förenligt med reglerna.
Bertil Dahl, kommunalråd i Kalmar kommun, ställer sig frågande till den tolkningen.
– Hur är det möjligt att ett statligt verk ser det som konkurrenshämmande att vi ställer krav om att våra leverantörer inte ska tillämpa skatteflykt och föra våra skattebetalares pengar till skatteparadis? Det borde vara ett nationellt intresse att inte konkurrensen snedvrids på detta sätt.
Nu kommer kommunen att se över vad detta innebär rent praktiskt:
– Vi kommer inte att lägga frågan åt sidan, utan fortsätta arbeta för att vi ska kunna använda skattebetalarnas pengar på ett ansvarsfullt sätt.
Samtidigt kan man fråga sig vad kravet egentligen är värt. Enligt Konkurrensverkets kartläggning handlar det i praktiken om två lilliputnationer i Stilla havet, Nauru och Niue, som fortfarande finns kvar på den lista från OECD som Kalmar hänvisar till.
