Otillåtna direktupphandlingar står bakom många av de överträdelser som Konkurrensverket möter i sin tillsyn. Det säger Pendar Solimani, jurist och upphandlingsråd på myndigheten, till Byggtjänsts Byggkoll.
Inom byggentreprenader finns några situationer där risken är särskilt stor:
- ÄTA-arbeten utan tillräckligt stöd. Att ett entreprenadavtal innehåller bestämmelser om ändrings-, tilläggs- och avgående arbeten innebär inte automatiskt att alla sådana beställningar är tillåtna enligt LOU. Är avtalsvillkoren inte tillräckligt tydliga kan ÄTA-arbetet i stället bedömas som en otillåten direktupphandling. Enligt Pendar Solimani behöver villkoren därför ses över inför varje upphandling.
- Ändrings- och tilläggsavtal. När beställare och leverantör kommer överens om nya arbeten under avtalstiden kan förändringen vara så stor att den egentligen skulle ha annonserats. Att hänvisa till undantagsregler räcker inte om förutsättningarna för dem saknas.
- Brådska som beställaren själv orsakat. Undantaget för synnerlig brådska har höga krav. Byggtjänst pekar på Upplands Väsby, som tidigare i år fick betala 6,7 miljoner kronor efter en direktupphandling. Kommunen hade själv orsakat tidsnöden genom att avbryta en annonserad upphandling på grund av brister i underlaget.
- Hyra eller byggentreprenad? Ytterligare en risk finns i gränsdragningen kring hyresundantaget. Hyra av fast egendom kan vara undantagen från LOU, men rättsläget blir mer komplicerat när en byggnad uppförs för att sedan hyras av en offentlig aktör. Den frågan väntar nu på vägledning från Högsta förvaltningsdomstolen. Konkurrensverket hoppas, enligt Byggtjänst, att avgörandet ska ge större klarhet om var gränsen går.
