Byggsektorns miljöberäkningsverktyg har finansierats av Energimyndigheten och dess program E2B2 – forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende samt av Smart Built Environment Livscykelperspektiv som finansieras av Vinnova, Formas och Energimyndigheten. Uppdraget var att ta fram ett branschgemensamt miljöberäkningsverktyg för byggnader.
Nu lanseras ett öppet, branschgemensamt verktyg för att beräkna byggnaders klimatpåverkan.
– Ska kommuner och statliga beställare kunna ställa krav på klimatredovisning vid upphandlingar behövs ett verktyg som alla kan använda. Det som är viktigt är att analysen ger entydiga svar och att alla räknar lika, säger Martin Erlandsson på IVL som lett arbetet med att ta fram det nya verktyget.
Verktyget, som går under namnet Byggsektorns miljöberäkningsverktyg, baseras på metodik för livscykelanalys, LCA, och gör det möjligt för en icke-expert att ta fram en klimatdeklaration för en byggnad.
Verktyget är gratis och kan användas i en upphandling eller markanvisning för att uppfylla Miljöbyggnad 3.0 där det numera ingår att göra en livscykelanalys. Under en första period har verktyget testats av bland annat kommuner som därefter kommit med förbättringsförslag.
Utöver livscykelanalysen är tanken med verktyget att det ska stimulera till förbättringar. Med verktyget följer en databas med klimatdata för byggresurser som används på den svenska marknaden. Dessa kan sedan bytas ut mot företagsspecifika data från miljövarudeklarationer, så kallade EPD:er, för att se hur klimatpåverkan för den specifika byggnaden kan minska genom ändrade materialval och produktionssätt. Förbättringar kan även göras genom att ändra design och konstruktionslösningar.
När man som användare är klar med sin klimatdeklaration för en byggnad och sparar den i verktyget bidrar man samtidigt till att en statistikdatabas byggs upp.
– Det blir en referensdatabas med klimatprestanda för olika slags byggnader som kan användas för att göra jämförelser. Vi hoppas nu att det är många som gör beräkningar i verktyget. Det blir spännande att se vad ett medelvärde på klimatpåverkan blir och hur det utvecklas över tid, säger Martin Erlandsson.
