”Matnyttigt och samhällsnyttigt” bygger på ett underlag från en fyraårsperiod fram till 2019 och täcker drygt 60 procent av de offentliga livsmedelsinköpen med data från exempelvis upp till 164 kommuner.
–Vår analys visar att livsmedel inköpta med hållbarhetskrav inte nödvändigtvis är dyrare. Strategiskt inköps- och hållbarhetsarbete tycks ha en positiv effekt på priset, säger Elenor Kroge, hållbarhetspecialist på Upphandlingsmyndigheten i en kommentar på myndighetens webbplats.
Sammanställningen visar en stadig ökning av att använda Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterier under mätperioden, från 53 procent av antalet upphandlingar 2016 till 60 procent 2019.
Även klimatdata har analyserats med slutsatsen att livsmedelsinköpens klimatpåverkan går i rätt riktning med en minskning, oavsett om det mäts per krona eller per kilo.
”En preliminär slutsats av att ha undersökt inköpsstatistik för livsmedel är att målmedvetet inköpsarbete lönar sig, både i form av ökad hållbarhet och lägre kostnader. Samband mellan avtal och prisbild bör dock utredas djupare för att få en tydligare bild av i vilken utsträckning olika affärsmässiga faktorer påverkar priserna.” skriver Upphandlingsmyndigheten i rapporten.
Myndigheten lyfter fram betydelsen av strategiskt inköpsarbete.
–Genom att göra ett grundligt förberedande arbete i behovs- och marknadsanalysen, arbeta målstyrt utifrån politiska inköpsambitioner, använda våra hållbarhetskriterier samt arbeta med uppföljning bidrar de offentliga livsmedelsinköpen till samhällsnytta och en attraktiv offentlig affär för leverantörssidan, säger Monica Sihlén, segmentsansvarig för livsmedel på Upphandlingsmyndigheten.
Offentliga inköp av livsmedel och måltidstjänster beräknas omsluta omkring 12 miljarder kronor per år genom avtal med närmare 10 000 olika leverantörer.
