Kommunfullmäktige i Skinnskatteberg (4 400 invånare, Västmanlands län) beslutade i januari om att bygga brandstationen genom att anta ett anbud på 47,1 miljoner kronor.
Det var långt över budget och ärendet handläggs nu för laglighetsprövning vid Förvaltningsrätten i Uppsala sedan ett lokalt ”folkinitiativ” skapat stort engagemang mot investeringen. Även Socialdemokraterna, som styr kommunen i minoritet, har protesterat.
Redan i juni ifjol trasslade kommunpolitikerna till det genom att mörka en redovisning i kommunstyrelsen om kostnaderna. Trots att det hela togs upp under sammanträdet så hamnade det inte i protokollet.
–Det här var helt och hållet utifrån att upphandling skulle ske. Vi ville inte visa den dokumenterade, förväntade kostnaden, säger kommunstyrelsens ordförande Lena Lovén Rolén till SvT.
Hon är nu självkritisk och ser det som en lärdom ”att sekretessbelägga snarare än att stryka”.
Även kommunfullmäktiges ordförande är självkritisk och säger till SvT att beslutet i kommunfullmäktige var i strid mot kommunallagen.
Enligt Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt, är kommunallagen tydlig med att investeringsbeslut måste kopplas till finansiering.
Men även om kommunen bedöms ha gjort fel så kan det hela sluta med att den får klartecken i domstol, enligt Olle Lundin, som pekar på att flera lagar har betydelse.
–Först har du kommunallagen och sedan kommer upphandlingsregleringen och parkerar sig i mitten. Och den passar inte in i systemet, det blir som en gökunge, säger Olle Lundin.
