I höstas stämdes Huddinge kommun på 146 miljoner kronor av det brittiska fastighetsbolaget Aura Communities.
Enligt Max Gustaf Segerström, international development manager på bolaget, har beloppet nu vuxit till 160 miljoner kronor.
”Beloppet har uppdaterats efter att nya uppgifter framkommit gällande omfattningen av det kontrakt som Aura gått miste om, liksom omfattningen av hur kommunen har dolt information genom att avsiktligen ge osanna uppgifter till förvaltningsrätterna och tingsrätten. Det yrkade totalbeloppet idag uppgår till över 160 miljoner inklusive dröjsmålsränta”, skriver han i ett mejl till Upphandling24.
Bakgrunden är en upphandling av modulbostäder 2017. Aura Communities vann upphandlingen men ett annat företag som tidigare hade avtal för modulbostäder fick ändå uppdraget.
– Kommunen fattade ett nytt tilldelningsbeslut efter att det upptäckts att Aura inte kunde uppfylla krav på bland annat försäkring, säger upphandlingschef Roger Himmelsköld.
Detta köptes dock inte av kammarrätten som i januari 2019 slog fast att Huddinge kommun brutit mot likabehandlingsprincipen och att Aura Communities riskerade att lida skada.
Men i stället för att göra om upphandlingen valde kommunen att avbryta den med motiveringen att bostäderna inte längre behövdes.
I avvaktan på domstolens beslut i skadeståndsfrågan har Aura Communites lämnat in en polisanmälan till Polisens grupp för utredning av korruptionsbrott.
I ett pressmeddelande skriver Aura Communities att man fått tag på uppgifter som bevisar att en tjänsteman, medvetet och avsiktligt, riggat upphandlingen.
Detta genom att ge det utvalda företaget information över åtta månader i förväg, samtidigt som övriga anbudsgivare endast fick 15 arbetsdagar på sig att rita, konstruera och prissätta ett boende för 30-36 personer.
Dessutom har kommunen både varit beställare och referent för det utvalda företaget, vilket enligt Aura Communities är ”ett solklart fall av korruption”.
Upphandlingschef Roger Himmelsköld vill inte kommentera ärendet i sak.
– Helt klart tar det mycket tid och resurser från oss, men mer än så kan jag inte säga.
Däremot ger han sin principiella syn på frågan om att vara både beställare och referent.
– Det är inte alls ovanligt att upphandlande myndigheter anges som referenser för uppdrag i egna upphandlingar, det är inget konstigt, säger Roger Himmelsköld.
Han påpekar också att det är viktigt att den upphandlande enheten kan lita på uppgifterna om referenser och andra uppgifter i anbuden.
– Vi har en generell undersökningsplikt om vi misstänker felaktigheter. Men ingen upphandlande myndighet har resurser att göra noggranna undersökningar av alla anbud i alla upphandlingar.
Roger Himmelsköld lyfter förslaget om en förändring av reglerna för överprövning, som just nu bereds av civilminister Lena Mickos kansli.
Ett av förslagen är att införa så kallad påtalandeskyldighet för leverantörer. Genom att fel och brister i ett upphandlingsunderlag uppdagas och rättas till i ett tidigare skede är förhoppningen att antalet överprövningar minskar.
– Det är hög tid att det blir verkstad av förslaget. Jag upplever att det förekommer ”processbolag” som inte har någon egentlig avsikt att ingå en affär utan bara vill nyttja upphandlingen för andra syften.
