SKL lyfter nu fram kommuners möjligheter att utföra arbetsförmedling på uppdrag av staten som en av fyra grundkrav för en ny arbetsmarknadspolitik.
I ett inlägg på den egna webbplatsen argumenterar SKL:s politiska ledning för att kommunerna redan har omfattande verksamhet inom arbetsmarknadsområdet till en total kostnad på över fem miljarder kronor per år.
SKL saknar en konsekvensanalys av de drastiska förändringar som sker inom Arbetsförmedlingen med uppsägning av 4500 medarbetare – en tredjedel av antalet anställda på myndigheten – och förslaget att stänga 132 av 242 kontor.
I januariavtalet – som grund för regeringspolitiken fram till 2022 – slås fast att Arbetsförmedlingen ska reformeras i grunden med en ny modell baserad på LOV. Det är tänkt att att en större del av Arbetsförmedlingens kaka ska gå till fristående aktörer med huvudansvar för att matcha och stärka arbetssökande.
Hylte i Halland och Berg i Jämtland är två mindre kommuner som föreslås förlora sina arbetsförmedlingskontor och där var de socialdemokratiska kommunalråden snabba med att förordna kommunala arbetsförmedlingar utifrån statlig finansiering efter beskedet om nedläggningar från Arbetsförmedlingens ledning.
-Om vi nu ska upphandla Arbetsförmedlingens tjänster på privata aktörer så vill jag att även kommunerna ska kommunerna ska kunna vara med i en sån upphandling och lämna anbud, säger Hyltes kommunalråd Ronny Löfquist.
I Berg oroas kommunalrådet Therese Kärngard över arbetssökande som står längst från arbetsmarknaden.
– Jag har svårt att se att en privat aktör skulle kunna ersätta Arbetsförmedlingen när det gäller den här gruppen. Vi är ju en liten kommun. Det enda vettiga är att kommunen tar över arbetet, men att staten då får ersätta oss, säger Therese Kärngard till SVT.
