Kompetens ett ämne för riksdagen

Adam Reuterskiöld, M, betonade under debatten 23 mars att upphandlingsregelverket till stor del styrs av EU med begränsade möjligheter för svenska myndigheter att agera.

– Det största problemet är dock oftast hur upphandlingar genomförs i praktiken. Betänkandet visar tydligt att det inte är lagarna som fallerar. Det handlar i stället om sättet man upphandlar på, bristen på uppföljning och otillräcklig kvalitetskontroll, sade Adam Reuterskiöld.

Han tillade:

– Många myndigheter kontrollerar aldrig om leverantörer följer arbetsvillkor eller miljökrav, vilket gör kraven verkningslösa. Innovationsupphandling och tekniska lösningar misslyckas på grund av rigida kravspecifikationer. Bristfällig kompetens hos upphandlare leder också till ineffektivitet och högre kostnader.

Även David Perez, SD, berörde ämnet som en del av ett resonemang om att Danmark är ett positivt exempel på att främja konkurrens i offentliga affärer.

– Kompetensen inom ämnet är också begränsad, och man kan ifrågasätta huruvida det är rimligt att samtliga 290 kommuner tillsammans ska upphandla om samma it-tjänst för att till exempel driva en kommunal hemsida. Är detta det bästa man kan göra för kommunens pengar och de statliga medel man får? Det driver såklart upp priset och är en orimlig och onödig kostnad när det gäller effektivitet, vilket vi brukar debattera i den här kammaren, sade David Perez.

Tidigare har civilminister Erik Slottner lyft frågan – bland annat 2024 med först tal om ”brister i hantverket” under SOI:s årskonferens med efterföljande kritik från SOI och sedan uttryckt som ”otrolig kompetensbrist” i en intervju.

I riksdagsdebatten betonades att offentlig upphandling kan göra skillnad. S framförde krav på att begränsa antalet underentreprenörsled och att undanta allmännyttiga bolag från LOU.

– Vi socialdemokrater menar att offentlig upphandling ska vara ett verktyg för att bygga ett starkare samhälle, inte en bakdörr för fusk och kriminalitet. Men då krävs det att politiken tar ansvar, och här brister SD-regeringen. Tempot är lågt, åtgärderna är för försiktiga och problembilden underskattas. När man föreslår att ett centralt verktyg för kontroll – ett system för samordnad registerkontroll – ska vara på plats först 2028 är det inte handlingskraft vi ser, utan det vi ser är att man faktiskt blundar för problemen här och nu, sade Peder Björck från S.

Finansutskottet hade i vanlig ordning förslagit avslag på samtliga upphandlingsmotioner. Beslut togs i riksdagens kammare 25 mars och då avslogs motionerna i linje med utskottets och riksdagsmajoritetens förslag.

(Texten uppdaterad 25 mars med riksdagsbeslutet.)