Det är Pär Cronhult, chefjurist på Den Nya Välfärden, Patrik Nilsson, samhällspolitisk chef på Företagarna och Ulf Lindberg, näringspolitisk chef på Almega kritiserar i ett gemensamt debattinlägg i Svenska dagbladet, som publicerades igår, den statliga utredningen om upphandling och villkor enligt kollektivavtal. De menar att krav på kollektivavtal kommer att missgynna svenska företag i förhållande till företag från övriga EU.
Den menar att det samma villkor som ställs på svenska företag inte alltid ska gälla för företagens utländska konkurrenter.
Så här skriver de i sitt debattinlägg. ”Utredningen förordar att det ska ankomma på den nyligen instiftade Upphandlingsmyndigheten att ansvara för dessa nya regler. Myndigheten ska dels besluta när det ska vara obligatoriskt för myndigheterna att ställa krav, dels bestämma villkoren för lön, semester och arbetstid. Att myndigheter och inte arbetsmarknadens parter – fackföreningar och arbetsgivare – ska utforma kollektivavtalens villkor är ett radikalt avsteg från den svenska modellen. Att regeringen inte ser allvaret i att låta myndigheterna överta ansvaret för lönebildningen är oroväckande.”
Dessutom skriver menar de att konsekvenserna blir stora: ”Att regeringen har för avsikt att stärka betydelsen av kollektivavtalen på den svenska arbetsmarknaden är uppenbart. Men utredningens förslag skjuter bredvid målet. Resultatet riskerar bli olika villkor för anbudsgivare, mer krångel och nackdelar för de företag som har sitt säte i Sverige.”
Men frågan är om debattskrivarna svingar i tomma luften. Dels skriver juristpanelen i Upphandling24, som består av Martin Bogg och Anna Ulfsdotter Forssell på Advokatfirman Delphi att ”Det är dock inte bara i Sverige som frågan om sociala krav i offentlig upphandling är en aktuell fråga. I EU-domstolen har det precis kommit ett förslag på avgörande i mål C-115/14, RegioPost. Målet rör en tysk lagstiftning – enligt vilken det krävs att anbudsgivare och deras underleverantörer genom en skriftlig förklaring, som ska inges med anbudet, åtar sig att betala de arbetstagare som ska utföra tjänsterna som avses i upphandlingen en viss fastställd minimilön per timme. Om så inte sker måste anbudsgivaren förkastas.”
Dels skriver den nu kritiserade Upphandlingsmyndigheten själva i sitt remissvar (pdf) till utredningen att förslagen innebär såväl juridiska som praktiska utmaningar. Bland annat ser myndigheten svårigheter med att förena upphandlingslagstiftningens krav på likabehandling och transparens med den svenska arbetsmarknadsmodellen och istället föreslår att i det korta perspektivet öka den frivilliga användningen av arbetsrättsliga villkor.
– Det är många svåra avvägningar som ska göras när det gäller lagstiftning om villkor enligt kollektivavtal, säger Ann-Christin Nykvist, generaldirektör på Upphandlingsmyndigheten.
Debattörerna i Svenska dagbladet menar att det enligt EU-rätten endast är tillåtet att ställa upphandlingskrav som ryms inom den så kallade hårda kärnan på utländska företag som bedriver sin produktion utomlands och utstationerar arbetskraft till Sverige.
Så här skriver de: ”Utredningens förslag innebär dock att mer omfattande krav ska kunna gälla för svenska företag – en så kallad omvänd diskriminering. Detta kan knappast vara förenligt med den grundläggande princip om likabehandling som innebär att alla anbudsgivare ska behandlas lika. Om de förslag som nu framförs i utredningen faktiskt genomförs riskerar svenska företag därmed att konkurreras ut av sina utländska konkurrenter.”
