Som Upphandling24 tidigare berättat lämnade regeringen över remissen till lagrådet den 18 december 2015. Förslagen syftar till att underlätta genomförandet av skyndsamma upphandlingar och anledningen till behovet av ändringar angavs vara den rådande flyktingsituationen. Tillägget innebär att domstolen, vid sin bedömning av om den ska fatta ett interimistiskt beslut, ska ta hänsyn till det som tillförts målet om användarnas intresse, allmänintresset och övriga berörda intressen av det som upphandlas.
I en debattartikel förklarade civilminister Ardalan Shekarabi tidigare i veckan bakgrunden till förlaget på ändringarna i lagen. Han gav en bild av att boendeplatser för asylsökande blir stående tomma på grund av hur regelverket ser ut idag. I sin debattartikel skriver han:
”Platserna har upphandlats av Migrationsverket, men upphandlingarna har angripits i domstol av företag som inte blivit tilldelade kontraktet. Det har i sin tur lett till att domstolarna inhiberat tilldelningen av kontraktet. Det innebär att platserna inte kan användas förrän den rättsliga tvisten har avgjorts.”
I Lagrådets yttrande som nu offentliggjorts avstyrks förslaget. Lagrådet tar upp exempel som remissen presenterat på situationer som uppstått då bestämmelserna om interimistiska beslut inte räckt till. Men Lagrådet menar att det är för få situationer som presenterats i remissen för att det ska ligga till grund för lagändringar.
– Jag förstår regeringens skäl till förslaget på grund av flyktingsituationen och alla turerna i domstol som försvårar Migrationsverkets uppdrag och utsatta människors tillgång till boende. Jag delar dock Lagrådets kritik och avstyrkande av förslaget, säger Carl Bokwall, advokat och partner på Bokwall Rislund Advokatbyrå, som kommenterar yttrandet till Upphandling24.
– Man försöker lösa en specifik situation med en generell regeländring utan ordentlig utredning. Tillägget i lagarna riskerar att missförstås och inte uppfattas som det ”förtydligande” regeringen menar att det är, utan som en materiell förändring. Detta verkar också vara det egentliga syftet. Annars löser ju inte förslaget det problem som regeringen vill lösa och är då inte ändamålsenligt utan helt onödigt, säger Carl Bokwall.
Förslaget skulle därför göra det generellt svårare att erhålla interimistiskt beslut vilket äventyrar överprövningen som effektivt rättsmedel; en sådan inskränkning bör föregås av en ordentligare utredning, menar han.
I yttrandet framgår det att Lagrådet anser att ”I remissen skymtar tanken att lagändringen ska leda till att den upphandlande myndighet som är part i målet mer utförligt än för närvarande argumenterar i inhibitionsfrågan och åberopar de omständigheter som talar för att allmänintresset ska tillgodoses. En sådan tanke kan förverkligas på annat sätt än genom den föreslagna lagändringen. Lagförslaget är föranlett av den rådande flyktingsituationen. En adekvat åtgärd kan då vara att utbilda dem som företräder Migrationsverket om de processuella förutsättningarna i målen.”
– Eftersom de skadeaspekter som tillägget avser endast kan föras fram av den upphandlande myndigheten förutsätter förslaget att myndigheten ges tillfälle att föra fram relevanta omständigheter och jag har svårt att se att detta hinns med inom tiodagarsfristen vid överklaganden. Interimistiska beslut bör därför fattas som utgångspunkt men att den upphandlande myndigheten sen har möjlighet att, så snabbt man kan, lyfta fram de skadeintressen man menar föreligger för att få ett interimistiskt beslut hävt, vilket är möjligt redan idag utan att tillägget görs i lagen, säger Carl Bokwall.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer