Det framgår av SKL:s kvartalssammanställning som ett led i arbetet att bli oberoende av hyrpersonal, främst läkare och sjuksköterskor.
Inriktningen att nå oberoende till kommande årsskiftet har länge framstått som orealistiskt.
I varje kvartalssummering sedan början av 2016 har kostnaderna ökat i en jämförelse med samma kvartal föregående år.
Kvartal tre i år slutade med en fyraprocentig ökning och med en totalkostnad på 1,3 miljarder kronor.
Trots den negativa utvecklingen har det nästan uteslutande varit hoppfulla kommentarer från SKL kring arbetet med att fasa ut hyrpersonal.
I den senaste sammanställningen pekar SKL på att hälften av vårdgivarna kan redovisa lägre kostnader.
– Utvecklingen går åt rätt håll och vi ser många goda exempel på framgångsrikt arbete. Kostnaderna för inhyrd personal ökar inte lika snabbt längre. Men det är en bit kvar för att nå målet att bli oberoende av inhyrd personal i vården, säger avdelningschefen Fredrik Lennartsson i en kommentar på SKL:s webbplats.
En positiv förändring är att hyrpersonalkostnaderna inte ökat under 2018 som andel av vårdens totala personalkostnader.
Primärvården har minskat sina kostnader med sju procent och psykiatrin ligger kvar på ungefär samma nivå av hyrpersonalberoende som tidigare.
Men för sjukhusen är utvecklingen negativ med en kostnadsökning på 13 procent. En viktig förklaring är en kraftig ökning inom Stockholms läns landsting.
Stockholm har också passerat Västra Götaland som den vårdgivare med högsta kostnaderna för hyrpersonal. Bland mindre regioner och landsting har Västernorrland alltjämt störst problem.
SKL motiverar sitt arbete för att försöka fasa ut hyrpersonal med att det är nödvändigt för att klara kontinuitet, kvalitet och kostnadseffektivitet inom vården.
– Att minska beroendet av inhyrd personal är en högt prioriterad fråga i alla landsting och regioner. Det är en långsiktig fråga som kräver uthållighet och vi kommer att fortsätta arbeta intensivt med detta, säger Fredrik Lennartsson.
