Leder med orkestern som förebild

Hon tilltalades också av att få bidra till framtidens stad.

– Jag älskar Stockholm! Jag vill lyfta den strategiska betydelsen av goda inköp och mervärdet av dem, säger hon.

Laurence Brännström är van vid förändringsarbete efter sina sex år som gruppchef på Polismyndigheten.

Där såg hon bland annat till att förändra arbetssättet runt entreprenadupphandling så att man började tillämpa samverkansentreprenader i komplexa uppdrag.

Prestationer som gett henne en nominering till Handslaget 2022. Laurence blev också nominerad till Årets offentliga chef 2020 för att ha bidragit till att skapa en centraliserad inköpsfunktion med ansvar för en gigantisk portfölj från växter till nya polishus. 

Genom att ta sig an uppgiften med entusiasm och engagemang har hon skapat ett sammanhållet team, enligt motiveringen.

–  Förändring måste göras i rätt takt, konstaterar hon.

Att bygga goda relationer med medarbetarna är avgörande för en bra chef, enligt Laurence Brännström.

– Jag är rak och tydlig när det behövs men bryr mig samtidigt genuint om andra människor. Det är viktigt att skilja på sak och person. Och så måste man ha kul tillsammans.

Varje tisdag spelar hon fiol i en stråk- och blåsensemble och hon ser en tydlig likhet mellan att vara med i en orkester och arbeta tillsammans.  

– I båda fallen handlar det om samspel, alla bidrar med sitt för att få fram helheten. Man måste ha tydliga mål och lita på varandra.

Innan hon började på Polismyndigheten 2016 arbetade Laurence Brännström med juridik och upphandling på bland annat Kammarkollegiet, Verket för högskoleservice och Post- och telestyrelsen.

Hon har en master i juridik från sitt tidigare hemland Frankrike. Ett utbytesår inom EU-programmet Erasmus tillbringades på Handelshögskolan i Göteborg.

– Jag ville till ett icke engelskspråkigt land där folk ändå är bra engelska. Sverige lät exotisk med sina vita landskap, förklarar hon.

I Sverige träffade hon en svensk kille som pluggade samma kurs på juristlinjen, och sedan 2003 bor paret här.

Efter att ha pluggat svenska och hankat sig fram på lite olika jobb fick hon tips om att Post- och telestyrelsen tog in utländska akademiker som trainees.

– Jag jobbade på fyra olika enheter och trivdes bäst på upphandlingsavdelningen, där jag hade en chef som verkligen trodde på mig. Och på den vägen är det, säger hon på perfekt svenska.

Hur märker medarbetarna att du är född i Frankrike?

– Min franska sida är att inte vara konflikträdd, det är bra tror jag. Men jag måste anstränga mig för att inte vara för direkt på, till exempel när jag ska startar ett möte. Det ”mjuka runtomkring” är viktigt i Sverige.